# ID: svediakorp-gov410000
# author: Brie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 441
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Förslagen från kollega Swoboda om rådets förordning är enligt min åsikt väl lämpade.
Jag tror att förordningen skulle vinna på dem.
Jag vill uttryckligen tacka honom för den motivering som han har gett, och skulle vilja upprepa vad kollegerna Swoboda, Lagendijk och Oostlander här har pekat på som det kritiska i situationen i Turkiet.
Situationen de senaste veckorna har blivit allt annat än bättre.
En delegation från vår grupp var nyligen i Turkiet och kom tillbaka med uppskakande rapporter från drabbade, rapporter som vi gärna skulle vilja ställa till kommissionens, ordförandeskapets eller kollegernas förfogande.
Dem vill jag emellertid inte redogöra för här.
Ni, kollega Swoboda, sade att bollen nu helt och hållet ligger på Turkiets planhalva.
Jag undrar nu vad som följer av detta österrikiska fotbollsspråk - var skall målet göras?
Självmål, skall målet göras på Europeiska unionens sida?
Säkert är det nödvändigt, och förmodligen anser ni att denna process kommer att resultera i demokrati, att de mänskliga rättigheterna utvecklas, att Köpenhamnskriterierna uppfylls.
Jag tror dock att bollen, som faktiskt ligger på turkisk sida, skall tolkas på ett helt annat sätt.
Jag anser att det som har hänt där på senare tid snarare är en provokation, ett försök, att ansökan om medlemskap i Europa inte skall leda till sitt mål, utan tolkas som ett självändamål för att komma över ekonomiska medel, förmånerna i tullunionen, och till och med fördelen att kritiken mot situationen i Turkiet mildras.
Detta leder mig sedan till det problem jag egentligen vill ta upp.
Måste vi inte vid sidan av den nödvändiga och mycket bestämda kritiken mot situationen i Turkiet också mycket kritiskt granska vår egen politik?
Alltsedan Helsingfors, och redan där, tycker jag det verkar som om rådet och kommissionen är fångar i sin egen propaganda och nu alltmer måste rättfärdiga att det sker framsteg.
Ni, kollega Verheugen, förklarade den 14 november för oss, och jag citerar ordagrant: " att vi kan hysa en berättigad förhoppning att uppnå just det som vi vill uppnå, nämligen att med vår politik hjälpa reformkrafterna i Turkiet, ge ny kraft åt reformprocessen ".
Jag hävdar att verkligheten talar emot detta.
Jag förstår fullkomligt att diplomater ofta måste arbeta försiktigt, men vi får inte låta oss luras av vår egen propaganda och av Turkiets propaganda, utan vi måste med ärlighet i striden stärka reformkrafterna och därmed öppna vägen till Europeiska unionen för Turkiet.
