# ID: svediakorp-gov409996
# author: Oostlander (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 696
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För det första så uppskattar jag verkligen betänkandet av Swoboda, vilken särskilt behandlar några tekniska saker med avseende på Turkiet på ett mycket bra sätt, men det räcker naturligtvis inte med en bra teknik.
Vi vet alla att det finns en skillnad mellan Turkiet, en kandidat som ännu inte kan förhandla om anslutning på grund av att de politiska kriterierna från Köpenhamn inte har uppfyllts, och andra anslutningskandidater som visst befinner sig i förhandlingsprocessen för medlemskap i Europeiska unionen.
Det är en skillnad som gjorts på grundval av förnuftsmässiga och politiska skäl.
Det skall också återspeglas i det sätt på vilket vi, med avseende på ekonomiska frågor, behandlar Turkiet i jämförelse med andra anslutningsländer.
Därför skulle jag vilja säga att vår partigrupp i allmänhet uppskattar de positiva tongångar gentemot Turkiet som framkommer i betänkandet men att vi på en viss punkt får en känsla av att det går litet för långt.
I det avseende skulle jag också vilja höra kommissionens åsikt, det vill säga med avseende på ändringsförslag 1, i vilket står att Turkiet bör omfattas av de finansiella instrumenten Ispa (strukturpolitiskt föranslutningsinstrument) och Sapard (särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling, så att man kan se till att alla kandidatländer behandlas lika.
Något sådant tycker jag inte riktigt är att behandla lika.
Tidigare har vi vid flera tillfällen, om vi inte gillade politiken, om det fanns brister i politiken i vissa länder, sagt: ja, det tar vi hänsyn till.
Då gör vi en åtskillnad på den punkten.
Då spelar det ingen roll om det är ett stort eller ett litet land som vi har vissa politiska invändningar mot.
Så sent som i går hade jag ett ingående samtal om de där sakerna med den utmärkta turkiska ambassadören.
Det rör sig om frågan vad som skall förändras i ett land, när man kan bli en fullvärdig anslutningskandidat som även förhandlar om anslutning.
Om det redan talas om Ispa och Sapard, vilket hittills inte varit avsett för Turkiet, så måste ändringsförslag 1 innebära att pengar måste tas från budgeterna för de länder som förhandlar om anslutning.
Det vill säga de som uppfyller de politiska kriterierna från Köpenhamn, till exempel.
Jag tror att det kan ha en demoraliserande effekt.
Jag skulle särskilt vilja veta av kommissionen i vilken utsträckning det egentligen har ekonomiska konsekvenser.
Vad betyder egentligen ändringsförslag 1 för de övriga anslutningskandidaterna?
Blir budgeten för de andra anslutningskandidater som vi förhandlar med då mindre till förmån för Turkiet?
Exakt hur ligger det till med den saken?
Om det är på det viset, så tycker jag att det är väldigt underligt.
Eller är det kanske så att anslagen kan göras större så att ändringsförslag 1 kan genomföras utan att det skadar de övriga anslutningskandidaterna.
Budgettekniskt tror jag att det är mycket svårt.
På den punkten skulle jag alltså gärna vilja höra från kommissionen vilka effekter ändringsförslag 1 egentligen medför.
I vår partigrupp ställer vi oss nämligen mycket tveksamma till att acceptera sådana negativa effekter för de övriga anslutningsländer som vi har bra förhandlingar med.
Det tycker vi inte är riktigt rätt.
Då måste vi hitta på något annat.
Om vi vill göra något för Turkiet så har vi ju också en tullunion.
Vi har tidigare skött den dåligt från vår sida.
Jag kan mycket väl förstå irritationen över det, även i ekonomiskt avseende.
Sådana saker måste vi slutföra på ett anständigt sätt.
Det håller jag helt med om.
Om det tekniskt sett kan bli bättre, till exempel genom sammanförande av instrument, så måste det göras också.
Att ta bort budgeten från anslutningskandidater som vi förhandlar med, till förmån för en kandidat som vi ännu inte inlett förhandlingar med, det tycker jag dock är en mycket svår sak.
Å min partigrupps vägnar skulle jag även från kommissionen vilja veta exakt vad som håller på att hända.
