# ID: svediakorp-gov409943
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,802
# sentences: 134
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det gläder mig att vara här i kväll under er behandling av detta förslag till direktiv om kosttillskott.
Syftet med förslaget är att harmonisera mycket skiljaktiga nationella regler genom att se till att konsumenterna kommer att kunna välja från säkra produkter som är försedda med en tillräcklig och lämplig märkning.
Jag skulle vilja tacka Müller för hennes betydande ansträngningar för att iordningställa detta betänkande och för hennes övergripande stöd för förslaget.
Jag vet att hon har haft en mycket svår uppgift.
Det framgår av det antal ändringsförslag som lades fram i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och av det antal ytterligare ändringsförslag som lades fram inför plenarsammanträdet.
Den känsligaste frågan, att döma av de framlagda ändringsförslagen, tycks avse den rad ingredienser som får ingå i kosttillskott.
I skäl 6 i kommissionens förslag erkänns att olika näringsämnen, inklusive vitaminer och mineraler samt andra ämnen, som fiber, växt- och örtextrakt, får ingå som ingredienser i kosttillskott.
I ett första skede föreskrivs i förslaget särskilda bestämmelser bara för vitaminer och mineraler som är näringsämnen, eftersom det är så långt som de vetenskapliga kunskaperna tillåter oss att gå i dag.
Avsikten är att fastställa särskilda regler för andra näringsämnen och andra ingredienser i ett senare skede, då de vetenskapliga kunskaperna har ökat.
Det är överenskommet att till dess särskilda harmoniserade gemenskapsbestämmelser antas och utan inverkan på bestämmelserna i fördraget, får nationella bestämmelser om dessa andra näringsämnen och ingredienser tillämpas.
Jag instämmer med den sista meningen i motiveringen till ändringsförslag 1.
De särskilda regler om vitaminer och mineraler som fastställs i det framtida direktivet bör vara tillämpliga på kosttillskott som innehåller vitaminer, mineraler och andra ingredienser.
Det skulle annars vara mycket lätt för en samvetslös tillverkare att kringgå tillämpningen av dessa regler genom att tillsätta bara en liten mängd av en annan ingrediens till en produkt.
Jag kan, följaktligen, godta ändringsförslag 1 i princip, med nödvändiga redaktionella ändringar, vilka kommer att bero på den slutliga formuleringen i artikel 2.
Med ändringsförslagen 29, 37 och 41 lägger man i texten i ändringsförslag 1 till principen att särskilda regler för dessa andra näringsämnen och ingredienser bör utarbetas när vetenskapen tillåter oss att göra det.
Jag godtar denna princip.
Jag kan godta ändringsförslag 37 med vissa redaktionella ändringar, men jag kan inte godta ändringsförslagen 29 och 41.
Ändringsförslag 5 går ut på att i definitionen i artikel 2 införa vad som förklaras i skäl 6.
Kosttillskott är koncentrerade källor för näringsämnen och andra ämnen, eller ingredienser, som de kallas i skäl 6.
Detta skulle klargöra definitionen, en nödvändig del av direktivet.
Jag kan därför godta ändringsförslag 5 i princip, med redaktionella ändringar för att säkerställa textens sammanhang.
Ändringsförslagen 33 och 44 har samma syfte som ändringsförslag 5, men klargörandet går längre, genom att det förklaras att dessa ämnen har en näringsmässig funktion, vilket vitaminer, mineraler och aminosyror har, eller en fysiologisk funktion, vilket fiber eller vissa antioxidanter som utvinns ur växter har.
Jag kan följaktligen godta ändringsförslagen 33 och 44, förutsatt att statusen för de ämnen som sålunda skulle omfattas av direktivet är mycket tydlig, både när det gäller de kriterier som skulle vara tillämpliga vid utarbetande av positivlistor och när det gäller deras status tills dessa positivlistor antas.
Även ändringsförslagen 34 och 46 avser artikel 2 och är godtagbara, eftersom logiken är densamma som i ändringsförslag 33.
Ur redaktionell synvinkel bör det föreslagna tillägget emellertid skiljas från bestämmelsen i artikel 2 b, och jag kan godta ändringsförslagen med den redaktionella ändringen.
Ändringsförslag 45, ett alternativ till ändringsförslagen 34 och 36, ligger i linje med ändringsförslag 5, som jag kunde godta.
Även här bör det föreslagna tillägget skiljas från bestämmelserna i artikel 2 b.
Jag kan därför godta ändringsförslag 45 med de nödvändiga redaktionella ändringarna.
Ändringsförslag 6 om samma sak är ett alternativ som ger upphov till förvirring.
Motiveringen i utskottets betänkande kan tyckas ligga i linje med skäl 6 och med den föreslagna texten i ändringsförslag 5, eftersom det tillstås att ingredienser som aminosyror, fettsyror och örtextrakt ingår i kosttillskott.
Men den föreslagna texten står i strid med dem, då man begränsar sådana ingredienser till dem med en näringsmässig funktion.
Jag kan inte se någon anledning till denna begränsning och kan därför inte godta ändringsförslag 6.
Jag kan godta ändringsförslag 2 till skäl 7, liksom ändringsförslag 4 till skäl 14, som är en teknisk ändring av förslagets text.
Ändringsförslag 7 avser definitionen av avdelade doser.
Det här är en mycket teknisk fråga.
Jag förstår att det finns ett stort intresse på många håll av få fram en användbar definition som återger nuvarande praxis.
Det är även vårt mål.
Jag kan godta ändringsförslag 7 i princip, men med de redaktionella ändringar som är nödvändiga för att nå det fastställda flexibilitetsmålet.
Genom ändringsförslag 8 skulle ett nytt stycke läggas till artikel 3, med samma text som den som man föreslår skall läggas till skäl 6.
Liksom när det gäller ändringsförslag 1 har vi inga problem med principen, men det är inte nödvändigt att ta med samma text i den artikeln.
Jag skulle därför inte godta ändringsförslag 8.
Ändringsförslag 51 har delvis samma syften som ändringsförslag 8, men man går här längre, i det att regler fastställs för principen om fri omsättning för varor.
Jag hoppas att ni håller med mig om att detta inte kan göras på några få rader i det här specifika direktivet, och jag kan inte godta ändringsförslag 51.
Ändringsförslag 9 gäller artikel 4 och renhetskriterierna för ämnen som tas upp i bilaga II.
Jag kan förstå önskan om att vara mer konkret här.
Faktum är att sedan detta förslag lades fram, har en lämplig formulering om renhetskriterier överenskommits och inkluderats i gemenskapslagstiftningen, nämligen i direktivet om ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas i specialdestinerade livsmedel.
Denna text gäller renhetskriterier på gemenskapsnivå som redan har antagits för några av ämnena i bilaga II och renhetskriterier som rekommenderas av internationella organisationer.
För sammanhanget skull bör samma text tas med i det föreslagna direktivet.
Jag kan godta andan i ändringsförslag 9, men med en redaktionell utformning som ligger i linje med redan antagna gemenskapstexter.
Ändringsförslag 3 till skäl 9 är ett i en serie ändringsförslag som avser förfaranden och arbetsregler för att hantera direktivet.
När det gäller översynen av bilagornas förteckningar, kan kommissionen svara på en ansökan från en medlemsstat eller en intressent, inklusive en tillverkare, eller ta initiativ till att sätta i gång förfarandena för att göra tillägg till bilagorna, eller så kan den avslå tillverkarens ansökan.
Ändringsförslag 3 är inte godtagbart, eftersom det medför en inskränkning av kommissionens initiativrätt.
Ändringsförslag 10 begränsar förfarandet för att ändra bilagorna, vilket omfattar både en vetenskaplig utvärdering och det följande antagandet av ett kommissionsdirektiv, till ett förfarande för bedömning av ämnens säkerhet.
Ändringsförslaget syftar också till att i direktivet ange arbetsregler för Vetenskapliga livsmedelskommittén.
Detta är inte en sak för lagstiftningen.
Ändringsförslag 10 är därför inte godtagbart, och jag kan av samma skäl inte godta ändringsförslag 25, för även i det fastställer man arbetsförfaranden för Vetenskapliga livsmedelskommittén.
Ändringsförslag 11 medför samma problem som jag nämnde angående ändringsförslag 6.
Det medför även upp problem ur en procedurmässig synvinkel.
Kommissionen måste skydda sin initiativrätt i fråga om när förslag skall läggas fram.
Jag kan därför inte godta ändringsförslag 11.
Av samma institutionella skäl kan jag inte godta ändringsförslagen 35 och 47, trots det faktum att de innehåller hänvisningar till ingredienser med näringsmässiga eller fysiologiska funktioner.
I ändringsförslag 13, det sista om förfaranden, föreslås att det kommittéförfarande som avses i artikel 5.3 skall vara föremål för öppenhetsprincipen.
Jag tycker naturligtvis inte att detta är fel, men det finns problem förknippade med att ta upp saken i ett " smalt " direktiv om kosttillskott.
Öppenhetsprincipen är en allmän princip som skall tillämpas på förfaranden som har att göra med produkter över hela linjen.
Ni behandlar för närvarande vårt förslag till en livsmedelslag, vilket omfattar öppenhetsföreskrifter som är tillämpliga på alla födoämnen.
Jag kan följaktligen inte godta ändringsförslag 13.
I ändringsförslag 12 till artikel 5.1 tar man upp en viktig sak, nämligen att barns och vuxnas behov måste beaktas vid fastställandet av högsta tillåtna mängder för vitaminer och mineraler.
Principerna kan utvidgas till att beakta, och jag citerar " olika konsumentgruppers känsligheter " och inte bara barn och vuxna.
Dessutom kan punkten föras in på ett lämpligare ställe i artikeln än det som föreslås.
Jag kan följaktligen godta ändringsförslag 12 i princip, förutsatt att vissa redaktionella ändringar görs.
Jag övergår nu till ett antal ändringsförslag som rör förslagets bestämmelser om märkning.
Ändringsförslag 14 avser produktens namn.
När det gäller märkning är det en mycket liten betydelsefull skillnad mellan produktens namn och märkningen.
Produktens namn måste fastställas i gemenskapslagstiftningen, annars kan medlemsstater göra det på nationell nivå.
Detta skulle ge upphov till förvirring hos konsumenterna.
Jag kan av den anledningen inte godta ändringsförslag 14, men jag noterar er begäran om att produktens namn bör inbegripa ordet " kosttillskott ".
Den text som föreslås i ändringsförslagen 15 och 28 uttrycker inte någon princip som skiljer sig från den i förslagets text.
Det rör sig om redaktionella ändringar, och jag är inte övertygad om att de leder till större klarhet på denna punkt, och jag kan därför inte godta ändringsförslagen 15 och 28.
Jag anser att en uppgift om att kosttillskott inte bör användas som ett alternativ till en variationsrik kost är viktig för konsumenterna både ur informations- och utbildningssynpunkt.
Jag kan därför inte godta ändringsförslag 16, i vilket man föreslår att denna föreskrift skall tas bort.
Jag kan godta ändringsförslag 17, i vilket föreslås att en uppgift om att kosttillskott skall förvaras utom räckhåll för barn skall finnas med på etiketten.
En sådan uppgift skulle ge ett ytterligare skydd mot oavsiktligt intagande av dessa produkter.
Ändringsförslag 18 ger, även om jag är säker på att avsikten med det var god, upphov till ett antal komplicerade frågor.
Varje tillskott som är avsett för barn under ett år skulle, enligt min åsikt, vara en specialdestinerad produkt och därför inte omfattas av direktivet, i enlighet med artikel 1.
Frågan om tillskott för gravida kvinnor skulle kunna ge upphov till en liknande debatt.
Ändringsförslag 18 skulle kunna strida mot artikel 1, och jag kan inte godta det.
Jag kan godta ändringsförslag 19.
Jag kan också godta ändringsförslag 20 i princip, men med redaktionella ändringar som skulle ligga i linje med den motivering till ändringsförslaget som ges i ert betänkande.
I ändringsförslag 21 föreslås att två meningar skall läggas till artikel 9.
Den princip som uttrycks i den första meningen, att överdoseringar bör undvikas, omfattas redan av artikel 6.
Den andra meningen behandlar frågan om toleransgränser för angivna mängder av vissa näringsämnen som har stabilitetsproblem.
Detta är en mycket teknisk fråga, som måste behandlas av lämpliga sakkunniga och, om nödvändigt, hanteras genom tekniska genomförandeåtgärder.
Jag kan därför inte godta ändringsförslag 21.
I ändringsförslag 22 föreslås att principerna om god tillverkningssed skall antas genom rättsligt bindande åtgärder.
Detta är inte praxis på livsmedelsområdet och skulle skapa ett prejudikat.
Det finns övergripande regler om hygien och kontroll som gäller för alla livsmedel och som kommer att gälla även för kosttillskott.
Det finns renhetskriterier för många av de ämnen som anges i bilaga II, och vi avser anta kriterier även för de övriga.
Dessa bindande övergripande regler ter sig i våra ögon tillräckliga.
Jag kan därför inte godta ändringsförslag 22.
Det finns naturligtvis ingenting som hindrar den berörda industrin från att frivilligt anta särskilda regler för god tillverkningssed för en bestämd produkt.
Detta är vanligt på livsmedelsområdet.
Ändringsförslag 23 skulle göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att kräva att tillverkarna underrättar myndigheterna om kosttillskott när dessa för första gången släpps ut på marknaden.
Enligt kommissionens förslag tillåts medlemsstaterna att välja att inte genomdriva ett sådant krav om de kan övervaka dessa produkter på annat sätt på sitt territorium.
Medlemsstaterna är emot ett sådant påbud, eftersom de anser att det rör sig om en subsidiaritetsfråga och vill ha fria händer att själva bestämma hur de skall övervaka produkterna.
Jag kan inte godta ändringsförslag 23.
Även ändringsförslag 24 avser förfaranden, och dess syfte är att införa strikta tidsgränser för kommissionsbeslut.
Sådana beslut kan vara beroende av råd från Vetenskapliga livsmedelskommittén, av medlemsstaternas ståndpunkter och av andra faktorer bortom kommissionens kontroll.
Jag kan av den anledningen inte godta ändringsförslag 24.
Genom ändringsförslagen 26 och 27 läggs fler mineraler, vitaminer, preparat och mineralsalter till bilagorna I och II.
Jag måste vara tydlig på denna punkt: Jag kan inte godta några tillägg till dessa utan en positiv säkerhetsbedömning av Vetenskapliga livsmedelskommittén.
Jag kan inte godta ändringsförslagen 26 och 27.
Å andra sidan syftar ändringsförslagen 30, 31, 32, 36, 38, 39, 42, 48 och 49 till att upprätta en förteckning över vitaminpreparat som bör prioriteras med avseende på säkerhetsbedömning och eventuellt upptagande på förteckningen över ämnen som kan användas för tillverkning av kosttillskott.
Jag kan gå med på att principen får uttryck i ett nytt skäl, såsom föreslås i ändringsförslagen 30, 38 och 42.
Det bör noteras att bilaga II bara omfattar vitaminpreparat och mineralsalter.
Den omfattar inte andra ingredienser.
Det bör även noteras att det förfarande som omnämns i artikel 13 inte är tillämpligt på bedömningen av ämnena i fråga.
Det förfarandet avser tillägg av ämnen till förteckningen och omfattar, som ett av stegen, bedömningen av dessa.
Det föreslagna nya skälet skulle därför behöva utformas i enlighet därmed.
Jag kan godta ändringsförslagen 30, 38 och 42 med lämpliga redaktionella ändringar.
Den motsvarande artikel som föreslås med ändringsförslagen 31, 36 och 48 är dock inte godtagbar vare sig från redaktionell eller institutionell synvinkel.
Jag måste följaktligen säga " nej " till ändringsförslagen 31, 36 och 48.
Vi bör emellertid diskutera saken vidare, efteråt, för att finna en lösning som alla är nöjda med.
En artikel i linje med detta skäl, med omnämnande av en prioritering att bedöma vissa ämnen som upptas i en separat bilaga, skulle kunna undersökas av alla institutioner som deltar i processen.
Ändringsförslagen 32, 39 och 49 kan inte godtas, eftersom de har ett direkt samband med ändringsförslagen 31, 36 och 48.
Detta bör emellertid inte uppfattas som en dom över ämnena däri.
Jag skulle vilja tacka parlamentet för dess stöd som det har gett till kommissionen genom att ha en vetenskaplig utvärdering av riskerna som grundkriterium när det gäller fastställandet av högsta tillåtna mängder av vitaminer och mineraler i kosttillskott.
Artikel 5 är noga balanserad för att säkerställa den erforderliga höga skyddsnivån för konsumenten.
Ändringsförslagen 40 och 50 skulle störa denna balans och kan därför inte godtas.
Avslutningsvis, angående ändringsförslag 43: Jag förstår inte vilka de testförfaranden är som fastställs i detta direktiv och som andra ingredienser bör uppfylla.
Jag kan följaktligen inte godta ändringsförslag 43.
Sammanfattningsvis kan kommissionen godta ändringsförslagen 2, 4, 17, 19, 33 och 44 till fullo, och ändringsförslagen 1, 5, 7, 9, 12, 20, 30, 34, 37, 38, 42, 45 och 46 i princip, med redaktionella ändringar.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 3, 6, 8, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 18, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 31, 32, 35, 36, 39, 40, 41, 43, 47, 48, 49, 50 och 51.
