# ID: svediakorp-gov409864
# author: Kinnock (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 688
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag skulle först av allt vilja säga till Färm att han, om han undersöker de tjänsteföreskrifter som Asp lyder under, kommer att se grunden till den skrivelse som Asp tog emot från sin före detta arbetsgivare, liksom han kommer att se att innehållet i brevet ligger helt och hållet i linje med föreskrifterna och meddelandekraven - varken mer eller mindre.
Andersson får ha sin egen uppfattning om det fall som man hänvisade till i TV-dokumentären.
Det är inte vad den här frågan handlar om, och det är inte vad mitt brev till Gradin handlade om, men han är demokrat och kommer att förstå.
I Sverige, liksom i varje annan medlemsstat eller demokrati, måste försiktighet iakttas när man uttalar sig om någon som har frikänts från en viss anklagelse, så att personen i fråga inte kränks.
Det är en allmän regel som är självklar och som försvaras av demokrater överallt, men när det gäller kommissionen som arbetsgivarinstitution finns det, som jag tidigare påpekade, ytterligare en implikation: om en kommissionstjänsteman angrips och om det är en kommissionstjänsteman i ett bestämt fall som har frikänts i enlighet med vederbörlig process för en anklagelse, kan den tjänstemannen, i enlighet med artikel 24 i tjänsteföreskrifterna, resa krav på kommissionen och följaktligen på skattebetalarnas pengar i syfte att föra den påstådda ärekränkningen vidare till domstol.
Det jag skrev till Gradin, som jag är säker på att hon förstår fullständigt - särskilt eftersom jag lämnade en uttömmande förklaring i mitt senaste brev -, avser helt enkelt denna juridiska verklighet och det riktiga fullgörandet av de funktioner som åligger kommissionen som en lagenligt inrättad organisation med skyldigheter som är fastställda i lagen i form av tjänsteföreskrifterna.
Andersson får ha sin egen uppfattning om de särskilda fall som man hänvisade till i TV-dokumentären.
Han har rätt till den uppfattningen oavsett om den är riktig, felaktig, underbyggd eller någonting annat, men jag är säker på att han förstår att alla de åtgärder som vidtagits i samband med personer som nämns i TV-dokumentären, i synnerhet en person, avser de juridiska frågorna - vilket jag betonade i mitt brev till Gradin och i mitt tidigare svar - och inte något större sammanhang - en uppfattning som Anderson får stå för helt själv.
Jag kommer inte att säga eller göra någonting vid någon tidpunkt som skulle kunna leda till orättvisa och oberättigade anspråk på kommissionen, Europeiska unionen eller på skattebetalarnas pengar, när det finns andra medel att säkerställa att lagen följs när det gäller enskilda.
Till Gahrton säger jag att problemet i det här fallet inte handlar om öppenhet utan om brister i antingen hans hörsel eller förstånd.
Vad jag sade var inte löjligt.
Jag kommer att sända honom en kopia av mitt svar, och när jag har fått Gradins samtycke till att offentliggöra de brev som vi utväxlade, inklusive mitt personliga brev till henne av den 25 januari, skrivet i en officiell egenskap, kan han se även det.
Men jag är säker på att han förstår, som en person respekterar vanlig hövlighet och erkänner den grund på vilken ett personligt brev är skrivet, att det inte är upp till mig att offentliggöra ett brev som jag skrivit till Gradin.
Om Gradin vill offentliggöra det eller ger mig tillåtelse att offentliggöra det, så är det alldeles utmärkt för min del, och hon har, som jag sade, indirekt antytt att hon skulle gå med på det.
Det överraskar mig inte - jag känner Anita Gradin mycket väl -, men jag kan inte offentliggöra brevet innan jag har fått en formell bekräftelse.
Det är inte på något sätt en hemlighet.
Jag hoppas verkligen att Gahrtons fattningsförmåga kommer att öka betydligt till dess han läser brevet, för han visade under sitt inlägg inte många bevis på att ha mer än det mest elementära förståndet.
