# ID: svediakorp-gov409756
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 628
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
Det är uppenbart, vilket också påpekats av parlamentsledamöterna, att vissa av direktiven antagits under perioder då det rått full sysselsättning och förändringarna ägt rum i en mycket långsammare takt.
Det behövs alltså större och mindre förändringar på vissa punkter i den institutionella ramen.
Men jag tycker att man borde överlåta åt kommissionen att försöka åstadkomma balans mellan konkurrensförmågan och den sociala sammanhållningen.
Omstruktureringar, samgåenden och företagsköp får förvisso ofta dramatiska konsekvenser.
Helt nyligen såg vi hur mer än 5 000 arbetstillfällen försvann under loppet av knappt en månad på grund av företagsköp.
Men om vi ser på konkurrenssituationen som helhet, den situation som gäller för de europeiska företagen, bör vi betänka hur negativa konsekvenserna skulle bli utan omorganisation och omstrukturering, om de europeiska företagen inte medverkade aktivt i företagsutvecklingen.
Och varje gång bör vi också tänka på de arbetstillfällen som finns kvar, för om vissa branscher avstår från omstruktureringar, riskerar dessa arbetstillfällen att försvinna helt i framtiden.
I denna utomordentligt svåra situation utgår vår strävan att kunna kombinera social sammanhållning och konkurrensförmåga från fyra grundtankar:
Den första gäller att man måste vara förutseende.
I mitt anförande under förmiddagen redogjorde jag för hur vi, genom Dublinfonden, satsar på att undersöka, förutse och förbereda förändringar.
Den andra grundtanken gäller lagstiftning och institutioner.
Ni vet att det i år har skett en mycket snabb utveckling på lagstiftningsområdet och i fråga om de europeiska företagsreglerna men också i fråga om de fem direktiv som skall komma och som kommer att fullborda den institutionella ramen kring de europeiska reglerna, och att direktivet om information och samråd, efter flera års överläggningar mellan parlamentet och kommissionen, till slut nått rådet och att vi inom loppet av fyra månader lyckats uppnå majoritet.
Med tanke på de bindande löftena, först från det svenska och sedan från det belgiska ordförandeskapet, räknar jag med betydande framsteg på lagstiftningsområdet.
Här bör man påpeka att det inte räcker med lagstiftning, men vi har gjort betydande ansträngningar att intensifiera kontrollerna, och i samarbete med kommissionär Monti eftersträvar vi att vid alla samgåenden och företagsköp kontrollera att man strikt tillämpar direktiven om information till arbetstagarna.
Inom denna institutionella ram har det dessutom nyligen inrättats en kommitté, för vilken en av de främsta uppgifterna gäller den sociala dialogen, den sociala dialogens roll för en friktionsfri utveckling av samgåenden och omstruktureringar.
Den tredje grundtanken gäller de konkreta politiska åtgärderna.
Sysselsättningsstrategin och möjligheten till bidrag från Socialfonden innebär att man på nationell nivå kan ta itu med de problem som vållas av omfattande uppsägningar, antingen genom omskolning av arbetstagarna eller genom speciella insatser för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden eller hjälpa dem att starta egna företag.
Den fjärde grundtanken, slutligen, gäller företagens roll, företagens sociala ansvar.
Det är en av de viktigaste punkterna på den sociala dagordningen.
Vi begär att arbetstagarna skall vara beredda till förändring och anpassa sig till den nya situationen, att de skall utbilda sig och vara beredda att flytta eller byta bransch.
Men vi kan inte kräva att bara arbetstagarna skall ändra sitt beteende.
Därför har också företagen en ny roll i denna nya situation.
Vi försöker på ett mycket konkret sätt definiera - och nästa steg blir att sätta det i system - företagens sociala ansvar, deras ansvar efter omstruktureringarna, men också deras ansvar på den plats, i det samhälle där de verkar.
Som jag nämnde på förmiddagen, kommer det i slutet av juni ett meddelande från kommissionen om detta.
