# ID: svediakorp-gov409725
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,268
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman, ärade ledamöter!
Europa måste möta omstruktureringen inom industrin och dess sociala konsekvenser genom att kombinera innovation med social sammanhållning, och förbättra sin förmåga att hantera förändringar.
Vårt praktiska och förebyggande svar på förändring omfattar tre huvudområden: Förbättring av vår förmåga genom att kunna förutse och hantera förändringar, dvs. vid observationsorganet i Dublin; skapa eller utveckla de rättsliga mekanismer som kan säkerställa ett lämpligt skydd för arbetstagare i situationer där det sker industriell omstrukturering och rent allmänt främja sin egen förmåga att kunna förutse förändringar; samt utveckla ett socialt ansvarstagande inom näringslivet.
Inrättandet av ett observationsorgan för förändringar inom industrin, är en av de åtgärder som föreslagits i den socialpolitiska dagordning som antogs vid toppmötet i Nice som ett medel för att utveckla ett förebyggande förhållningssätt i samband med förutseende och hantering av förändringar.
Personligen fäster jag stor vikt vid denna fråga mot bakgrund av den rådande situationen när det gäller samgåenden och förvärv.
Dublinfonden har tagit med detta initiativ i sitt fyraåriga, rullande program.
Inom ramen för sina begränsade resurser, har Dublinfonden i sitt arbetsprogram för 2001 planerat att inrätta observatorieorganets styrkommitté.
Detta arbete kommer att utgöra en grund för ytterligare utveckling av observationsorganet från 2002 och framåt, om ytterligare resurser blir tillgängliga.
Direktiven om kollektiva uppsägningar och överlåtelser av företag, som har sitt ursprung i 1970-talet, utarbetades och antogs när det var full sysselsättning och små förändringar.
Sedan dess har den ekonomiska situationen i världen förändrats på ett dramatiskt sätt.
Det stämmer att bestämmelserna i direktiven inte längre är anpassade till företagens och arbetstagarnas behov.
I dag handlar de om att främja förutseende, förebygga kriser, anställbarhet och anpassningsbarhet.
Vårt svar på de befintliga bestämmelsernas svagheter, och det enda effektiva sättet att modernisera de nationella systemen för arbetstagardeltagande, är att återigen koncentrera informations- och samrådsförfarandena på ekonomiska och strategiska frågor, och sätta den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen inom varje företag i centrum i detta sammanhang.
Detta är syftet med kommissionens förslag om information och samråd.
När väl denna allmänna ram är antagen och tillämpas på bred front, kommer de specifika bestämmelserna om kollektiva uppsägningar och överlåtelser av företag att visa sig vara förnuftiga: för det första därför att kriser som dessa i anställningsförhållandet i många fall skulle ha gått att förhindra.
För det andra, även när de inte går att undvika skulle de normala förlorarna fått besked i god tid före, och därmed kunnat anpassa sig bättre till oundvikliga förändringar i sin anställningssituation.
Jag vet att ni i hög grad stöder detta förhållningssätt och att ni delar kommissionens tillfredsställelse över de oåterkalleliga framsteg som nyligen gjorts i samband med denna känsliga fråga.
Med ert samarbete och en stark politisk vilja från rådets sida, kanske vi kan slutföra detta före årsslutet, och detta kommer att vara ett avgörande steg framåt.
Jag delar också er åsikt om att direktivet om europeiska företagsråd förr eller senare också måste moderniseras.
Icke desto mindre har vi mycket att vinna på att fortsätta utvärderingen av de goda erfarenheter som en praktisk tillämpning av direktivet kommer att föra med sig.
Vi vill dessutom, innan vi gör detta, slutföra en del oavslutade uppgifter som vi också anser vara mycket viktiga.
Först och främst måste informations- och samrådsfrågan lösas.
Vid slutet av förra året såg vi också till att genomföra en sedan länge efterlängtad och viktig fråga, dvs. stadgan för Europabolag.
Det är lämpligt att nämna denna i samband med denna debatt, eftersom denna nya form av erkännande såsom juridisk person säkerligen kommer att bli populär hos europeiska företag som är verksamma internationellt - framför allt när de omstruktureras och anpassas till nya ekonomiska förhållanden och marknadsvillkor.
En av de främsta positiva delarna i stadgan, är att den innehåller välutvecklade bestämmelser om arbetstagardeltagande, vilket återspeglar det moderna förhållningssätt som också finns i förslaget om information och samråd på nationell nivå.
Detta kommer säkert att bidra till en bättre hantering av den sociala delen vid omstruktureringar av företag i Europeiska unionen.
Sedan följer de fem andra lagförslagen, som ett resultat av antagandet av bestämmelserna om Europabolagen: De tre tvillingstadgorna för kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag och föreningar, och förslagen till direktiv om internationella samgåenden och överföringar av företagssäten från en medlemsstat till en annan.
Alla dessa instrument kommer att kräva samma typ av bestämmelser som de som reglerar Europabolagen.
Detta är ytterligare ett skäl till att vänta en kortare period innan man inleder granskningen av direktivet om europeiska företagsråd, som, för övrigt, kommer att ha mycket att vinna genom de diskussioner som förs om dessa andra frågor.
De kommer oundvikligen att främja och underlätta godkännandet av de lösningar som kommer att diskuteras när vi tar itu med uppgiften.
Jag känner till att det finns vissa frågeställningar i kammaren om information till och samråd med arbetstagare i samband med kontroll av samgåenden och förvärv.
Som ni känner till från tidigare interventioner, så för vi en diskussion inom kommissionen om hur man kan ta itu med detta på ett bättre sätt.
Enligt förordningen om företagskoncentrationer, har arbetstagare och företrädare redan i vissa fall rätt att höras av de tjänsteavdelningar på kommissionen som utför en undersökning om en företagskoncentrations förenlighet med fördraget.
Vår tanke är att göra dessa utfrågningar mer systematiska.
Å andra sidan skulle vi på ett bra sätt påminna samgående företag om deras ansvar och skyldigheter med hänsyn till information till och samråd med arbetstagare om dessa åtgärder som mycket ofta påverkar dem.
Eftersom social sammanhållning nu har högsta prioritet inom Europeiska unionen, kan man inte längre förvänta sig att endast de offentliga myndigheterna skall bära hela ansvaret för denna.
I likhet med vad som gäller för alla andra delar av samhället, förväntas företagen att ta sin del av ansvaret.
Att främja företagens sociala ansvar är nu en viktig del av den europeiska strategin för social sammanhållning.
Den vägledande principen för företagen i detta sammanhang, är att vara konkurrenskraftiga och lönsamma genom att leva upp till sitt sociala ansvar.
Som gensvar på Europeiska rådets vädjan i Lissabon till företagens gemensamma känsla för socialt ansvar, har kommissionen inkluderat detta ämne i sin egen socialpolitiska dagordning, som offentliggjordes i juni 2000, och betonat dess betydelse genom att ta upp den ekonomiska integrationens och marknadsintegrationens sysselsättnings- och sociala konsekvenser, och anpassa arbetsförhållandena i den nya ekonomin.
Kommissionen har tillkännagett ett meddelande för att stödja initiativ som har att göra med företagens sociala ansvar och hantering av förändringar.
Kommissionen kommer att ge ut en grönbok i år för att främja ytterligare utveckling mot en ram för metoder i samband med företags sociala ansvar på gemenskapsnivå.
Sammanfattningsvis är det kombinationen av de olika åtgärder jag nämnde för er, såväl som lämpliga åtgärder från offentliga myndigheter, privata organisationer, företag, arbetstagare och arbetsmarknadens parter på alla nivåer, som kommer att göra det möjligt för oss att på ett korrekt sätt ta itu med de sociala konsekvenserna av förändringar och omstruktureringar inom industrin.
Alla dessa åtgärder är viktiga, och de kräver att de politiska makthavarna uppvisar en innovativ och öppen inställning.
Jag vet att detta är er hållning i frågan, och jag tackar er för ert stöd.
