# ID: svediakorp-gov409699
# author: Ribeiro e Castro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionsordförande!
I dag har euroskeptikerna bytt fält, de har kommit att dominera denna kammare, och de färgar allt i svart på grund av Nice, de döljer illa sitt eget misslyckande, vilket är direkt proportionerligt till den politiska okunnighet som de har visat och som de tyvärr på nytt går in i, utan att ta lärdom av det förflutna.
Ett utvidgat EU behöver precis det motsatta för att inte bara gå från resterna från Amsterdam till lämningarna från Nice och när vi kommer till 2004 finna nya frustrationer.
Europa behöver en annan strategi, en annan idé.
Majoriteten måste vara beredd på att förstå verkligheten utan fördomar.
Nu kommer misslyckandet i Nice.
Det viktiga nu är att förstå det verkliga provet som skedde där: kollisionen mellan en fantasifull abstraktion med folkens verklighet.
Vi har en fråga om målet, men också en fråga om takten.
Att vilja forcera fram ett enormt politiskt superstatsbygge när det inte finns ett europeiskt folk eller ens en europeisk allmänhet kan bara leda till nya katastrofer.
Mer centralism och mindre demokrati.
Det är klart att befolkningarna gör motstånd.
Ingen vill gå ifrån den demokrati den har i sitt eget land, med sitt språk och sin kultur, där man är närmare makten man väljer, förstår och har kontroll över.
Om man inte förstår detta, om vi inte är beredda att lyssna mer i stället för att tala så mycket, om vi inte vill öppna vägen för de nationella parlamentens ledarskap, om vi inte vill avdramatisera Europa och göra oss av med en meningslös besatthet, då kommer debatten efter Nice att misslyckas, på samma sätt som debatten innan Nice gjorde det.
Det vore synd!
Det vore synd om federalisterna, genom att fortsätta föredra ett teoretiskt mörker i stället för befolkningarnas verklighet, fortsatte upprepa samma frustration från Nice och att försvaga Europa.
Det som förbereds har ingen framgång, det som inträffar har ingen doktrin.
Vi behöver en helt annorlunda europeisk strategi, en strategi för nationerna som utgår ifrån befolkningarna, inte ännu en strategi över huvudet på folken och mot länderna.
Vad vi behöver mer än en europeisk debatt är 15 nationella debatter inom ramen för utvidgningen, och 27 nationella debatter om Europa, utan eufemismer eller tvetydigheter, med tydliga frågor på bordet.
