# ID: svediakorp-gov409682
# author: Hautala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 711
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Även inom vår grupp förordar vi varmt att vi i den här diskussionen verkligen eftersträvar viktiga prioriteringar och att vi för en stund kunde glömma vårt vanliga business as usual -sätt att tackla problem som vi nog möter under vårt vardagsslit här.
Inledningsvis vill jag påpeka att ett centralt problem för unionen är dess avsaknad av medel att bemöta utmaningarna från exempelvis den ökande globaliseringen, samt av medel att skydda medborgarna från de kaotiska konsekvenserna av denna globalisering.
Jag hänvisar bara till att man vid toppmötet i Nice inte lyckades fatta beslut om att ärenden om beskattning i fortsättningen skulle kräva kvalificerad majoritet.
Detta innebär att vi överlåter denna beskattningsform på marknadskrafterna.
Vi tillåter marknadskrafterna att manipulera vårt beskattningssystem, vilket givetvis utgör ett centralt hinder i vår strävan att bygga upp vad vi här kallar en europeisk social modell med vilken vi vill styra samhällsutvecklingen genom beskattningsåtgärder.
Någon nämnde befolkningsutvecklingen.
Det är självklart att vi kraftfullt måste vidta åtgärder mot den ökande rasismen, eftersom vi annars inte kan behandla invandrare och asylsökande korrekt.
Här har vi alla ett stort ansvar gentemot allmänheten.
Fru talman!
I kammaren omnämns medborgarna ofta i kraftfulla ordalag.
Också i dag har det vid flera tillfällen påpekats att medborgarna måste fås med i buslutsprocessen, även om detta ofta i praktiken glöms bort.
Jag kan nämna ett aktuellt exempel.
Berörda organ försöker få till stånd en öppehetsförordning som garanterar medborgarnas rätt till insyn i unionens beslutsfattande.
Jag vill varna mina kolleger och övriga närvarande för att, som det ser ut nu, denna öppenhetsförordning i själva verket kommer att bli en stadga som döljer organens konfidentiella verksamhet, det vill säga tvärtemot dess ursprungliga syfte.
Vi kan inte godkänna ett dylikt förfarande och behöver också en mer omfattande offentlig debatt i ämnet.
Inte heller det här ärendet kan diskuteras bakom lyckta dörrar, vilket vi gör nu.
Fru talman!
Ordförande Prodi talade om en hållbar utveckling i sitt inledningsanförande.
Det är en central målsättning i vår grupp.
Om vi inte lyckas åstadkomma ett program för hållbar utveckling i Göteborg, har vi försuttit en chans som kanske inte återkommer.
Här, om någonsin, måste kommissionen visa att den besitter ett visionärt synsätt och förmåga till ledarskap.
Men det ser ut som om det praktiska förverkligandet kommer att stöta på svårigheter.
I dag kommer kommissionen att offentliggöra sin vitbok om kemikaliepolicyn, men jag befarar att kommissionen även i detta ärende skyddar industrins kortsiktiga intressen i stället för att garantera att vi verkligen kan göra oss av med riskabla kemikalier.
Något dylikt kan givetvis inte godkännas om vi en gång talar om en hållbar utveckling.
Miljökonkurrensförmåga är en fråga som bör tas på allvar, och kommissionen borde snarast konsultera företag och ekonomiska intressenter som har insett att en hållbar utveckling går att kombinera med sund affärsverksamhet.
Den stora jordbrukspolitiska reformen är för närvarande under diskussion.
Vi vill både uppmana och kräva att kommissionen intar en helhetsinriktad attityd i frågan och inte bara nöjer sig med några steg i taget.
Vi står nu inför ett verkligt paradigmskifte.
Fru talman!
Om ni tillåter vill jag ännu avslutningsvis nämna att bilaga IV till Nicefördraget är den bästa punkten i hela fördraget.
Den innebär ett viktigt värv för parlamentet, kommissionen och även rådet samt för Sveriges ordförandeskap, nämligen att vi på allvar tar itu med att på nytt utvärdera hur Europeiska unionen skall byggas ut.
Vår grupp ger sitt fulla stöd till ert initiativ att vi skall låta medborgarsamhället delta i diskussionen under halvårsperioden före toppmötet i Laeken, och här inbegriper jag naturligtvis de nationella parlamenten, också ansökarländernas.
Jag är bedrövad över att höra att min kollega Baron Crespo vill att vi I första hand bara skall nöja oss med att höra de nationella parlamenten.
Nej, medborgarsamhället är nog något konkret.
Vi måste äntligen ta det på allvar och aldrig mer behöva åse en konferens mellan regeringar som bara försäkrar sig om nationella fördelar, och allt detta har skett bakom lyckta dörrar.
