# ID: svediakorp-gov409661
# author: Van Dam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 446
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Torskbeståndet är allvarligt hotat i olika europeiska vatten.
Med rätta föreslår kommissionen åtgärder för att skydda denna fiskart från utrotning.
Men precis som de nödåtgärder som kommissionen slagit fast för Nordsjön, är även dess åtgärd för Irländska sjön halvdan.
Kommissionens åtgärder grundar sig framför allt på i vilken mån de är politiskt genomförbara, och de saknar den nödvändiga vetenskapliga underbyggnaden.
I fråga om nödåtgärderna för Nordsjön har man valt en åtgärd som främst drabbar den nederländska fiskeflottan.
Det är politiskt genomförbart; det går nämligen bra för den nederländska flottan, och det tycks vara outhärdligt för andra medlemsstater och flottor.
Det är av den anledningen som de nederländska protesterna och de framlagda alternativen inte vinner bifall någonstans.
Fridlysningsområden har inte tillräcklig effekt för att torskbeståndet skall kunna återhämta sig, inte i Nordsjön och inte i Irländska sjön.
Fisket kommer nämligen att flyttas till de öppna områdena, där det är möjligt att fisken leker och där det kan finnas ung torsk.
Om fisket flyttas till områden där koncentrationer av ung fisk förekommer, då kommer åtgärderna till och med att hindra att torsken återhämtar sig.
Vidare är det anmärkningsvärt att nödåtgärderna för Nordsjön inte förbjuder det riktade fisket med stående nät, där man fångar just de fiskar som är färdiga att leka, inom tolvmilszonen och rödspätta-boxen.
Till följd av att fisket kommer att utöva ett större tryck i de öppna områdena kommer även beståndet av andra fiskarter och jordekosystem att skadas där.
Den alternativa åtgärd som har föreslagits av den nederländska statssekreteraren för fiske ger däremot torsken mycket bättre överlevnadsmöjligheter.
Denna plan, som förbjuder torskfisket för alla torskrelaterade flottor under ett stort antal veckor varje år, kan fortfarande rädda torsken.
Och något som är minst lika viktigt är att denna plan stöds av såväl fiskebiologerna som fiskesektorn.
Kommissionen anser emellertid att politiken är ogenomförbar.
Dess nödåtgärd har till följd att vi snart kanske bara kommer att påträffa torsk i ett europeiskt vatten, nämligen i formalin!
Kollega Nicholson följer tyvärr kommissionens halvdana hållning i sitt betänkande.
Naturligtvis är det ett stort slag för fisket, men det slaget kommer att bli mycket större när det snart inte finns någon torsk längre.
Kommissionen måste undersöka hur de kan tillmötesgå fiskarna ekonomiskt, vilket onekligen kommer att innebära uppoffringar för yrkesfiskarna.
Det är de nederländska fiskarna villiga att göra för att trygga framtiden, och jag är övertygad om att de nordirländska fiskarna är beredda att göra samma sak.
Nu är det upp till kommissionen.
