# ID: svediakorp-gov409648
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 520
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I inledningen till parlamentsdebatten den 16 maj förra året visade Savary att modernisering, utbredning och internationalisering av järnvägen är något annat än att tanklöst följa en modetrend från slutet av förra århundradet.
Den trenden utgick från en regressiv statsmakt som gör sig själv överflödig genom att avreglera och privatisera.
Föredraganden har klargjort att en moderniseringspolitik inte behöver stå i strid med statsägda företags fortsatta existens, eller att områden som havet skiljer från resten av Europa tilldelas försvarbara särställningar.
Mycket av det vi beslutade då har nu övertagits av rådet.
Jag gratulerar föredraganden till det resultatet.
Bortsett från de förslag som har lagts fram av Jarzembowski instämmer min grupp med resultatet.
Nu lämnar jag de tekniska detaljerna i förslaget utan avseende och ber att få fästa uppmärksamhet vid de ständigt förekommande problemen.
Det är nödvändigt att hela tiden vara vaksam mot en utveckling som fortsätter att utgöra ett hot mot ett sammanhängande europeiskt järnvägsnät.
På 1800-talet var det olika spårvidder och spårtyper som hindrade att järnvägen kunde fungera som en europeisk helhet.
Då var det inte endast de enskilda staterna, utan också de konkurrerande järnvägsbolagen som bar skulden för det.
Inom Europeiska unionen utgör Pyrenéerna fortfarande en landgräns där byte av spårvidd måste ske.
På 1900-talet var det elektrifieringen och de därmed förbundna säkerhetssystemen som på nytt splittrade järnvägsnätet.
På de platser där ånglokomotivet tidigare kunde köra vidare över gränsen var man i fortsättningen tvungen att byta lokomotiv till följd av att nätspänningen inte var densamma.
På 2000-talet ligger hoten i en kombination av teknisk utveckling och konkurrerande krafter.
I Tyskland verkade det för inte så länge sedan som om magnetsvävartekniken skulle medföra en ny uppdelning i järnvägsnätet.
I Nederländerna funderar man fortfarande på en sådan linje på sträckan Amsterdam-Lelystad-Groningen, även om det nu inte finns någon möjlighet att dra den vidare till Berlin via Bremen och Hamburg.
Hur intressant den tekniken än kan vara i flera olika avseenden, så innebär det på kort sikt framför allt ett system som är avskilt från resten av nätet.
Intressen hos enskilda företag som vill göra sin senaste teknik vinstgivande får inte vara avgörande här.
Trots den europeiska integrationen kan vi fortfarande lägga märke till en fortgående desintegration av järnvägen.
Det blir allt svårare att få tag på internationella tågtidtabeller.
Tågbiljetter till avlägsna resmål måste man ofta köpa i ett annat land än avreselandet.
För inte så länge sedan kunde man resa direkt med ett persontåg från Köln till Aten, från Paris till Lissabon eller från Amsterdam till Köpenhamn.
Inte nu längre.
För fyra månader sedan försvann det direktgående nattåget från Stockholm till Berlin.
Vid sidan av genomförandet av tekniska åtgärder, som detta betänkande handlar om, är det oerhört viktigt att vi får ett slut på den här splittringen av järnvägstrafiken.
Vi måste också få ett slut på den situation som nu råder, där järnvägen hänvisar passagerarna till flyget för långa resor och godstransporter till lastbilen.
