# ID: svediakorp-gov409647
# author: Bouwman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 493
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, herr Savary!
Tanken var först att vi skulle avhandla detta utan debatt, men en debatt är bra för att fastställa vad som har gått bra.
Förhandlingarna var bra.
Ni efterlyser goda förhandlingar med arbetsmarknadens parter, med järnvägsbranschen, men ni föregår också själv med gott exempel genom att föra goda förhandlingar som resulterar i en produkt som vi kan göra någonting av.
Det vi talar om här är egentligen ett så kallat railway package.
Del ett var avregleringen, att frigöra internationella transporter, vilket vi talade om förra gången.
Del två är driftskompatibilitet, det vill säga att transporterna kan ske mellan länder med olika system.
Del tre återstår ännu.
Jag talade om det redan förra gången.
När det gäller del tre - och det åligger inte endast den här kommissionen, och vi har redan förstått att kommissionär Wallström kommer att arbeta hårt för det under den kommande perioden - är vi av den uppfattningen att normerna för utsläpp och även för förbrukningen av energi i fråga om järnvägspaketet måste förbättras.
Alla vet att normerna för lastbilar och långtradare har skärpts, det vill säga att den relativa fördelen med järnvägen håller på att minska, och det innebär samtidigt att man, om man utgår från att det här transportslaget är bättre än andra, måste arbeta för att skärpa dessa utsläppsnormer.
Jag skulle också vilja ta upp ett par andra små punkter, små i viss bemärkelse.
Vad vi nu kommer att se är att detta kräver jättelika investeringar.
Jättelika investeringar, de har redan nämnts i det nionde skälet, som kommer att belasta såväl statsmakterna som branschen.
Statsmakterna, och då talar vi samtidigt om ett annat paket som vi nämnde alldeles nyss, drabbas av externa kostnader.
En viss form av stöd måste kvarstå för att hålla den här branschen på en nivå där den är konkurrenskraftig å ena sidan, men mottar stöd å andra sidan.
Det låter mycket tvetydigt, men vi kommer att bli tvungna att ägna uppmärksamhet åt det i debatten om vitboken.
För det andra undrar jag om någon social dialog har ägt rum och om kommissionen har undersökt kvalifikationerna hos dem som arbetar inom järnvägssektorn.
Dessa kvalifikationer kommer framför allt att behövas för att möjliggöra denna driftskompatibilitet.
Jag känner inte till om den undersökningen har blivit klar än och vilka resultaten är och vad det kan innebära för framtiden.
Det måste talas ett visst språk.
Vilket språk skall vi tala?
Engelska som man talar inom den internationella sjöfarten och luftfarten?
Eller blir det engelska för järnvägens del också?
Om så är fallet föreslår jag ögonblickligen att vi från och med den dagen endast talar engelska i parlamentet också.
Det gör kommunikationen i sin helhet mycket enkel.
