# ID: svediakorp-gov409643
# author: Savary (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 826
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag tackar för att ni ger mig ordet rörande den andra behandlingen av ett betänkande som är av yttersta vikt för de europeiska järnvägarnas framtid och för att förverkliga ett Europa på räls.
De senaste månaderna har otvivelaktigt under kommissionär de Palacios ordförandeskap varit avgörande för de europeiska järnvägstransporternas framtid.
Efter förlikningsförfarande om de betänkanden som utarbetats av Swoboda / Jarzembowsky har vi åstadkommit öppnandet eller avregleringen - vi kan kalla det vad vi vill - av järnvägsnäten för framtiden.
Det återstår nu att övervinna deras talrika exempel på bristande driftskompatibilitet, vilket naturligtvis inte blir det lättaste eftersom dessa nät har byggts med starka nationella särdrag, både tekniska och industriella.
Syftet med detta förslag till ett direktiv är just att säkerställa den tekniska och förfarandemässiga driftskompatibiliteten vid gränsövergångarna mellan de femton olika europeiska näten.
I dag är situationen mycket komplicerad.
Det finns omkring femton signalsystem, fem eller sex elektriska spänningar, olika spårvidder, olika spåravstånd, olika förfaringssätt, olika järnvägskulturer, skilda informationssystem mellan de olika järnvägsföretagen som äventyrar möjligheterna för tågen att cirkulera utan problem.
Det var lätt att öppna vägnätet, för de kontinuitetsavbrott som fanns avlägsnades omedelbart, men öppnandet av järnvägsnäten stupar fortfarande på alla dessa tekniska hinder.
År 1996 antogs ett första direktiv som var lättare att genomföra för det gällde ett nytt nätverk, det som inrättades för höghastighetstågen.
Den visar oss i dag vilken väg vi skall följa på det metodiska planet.
På det här planet har man alltså valt att i samarbete med järnvägsbolagen, förvaltarna av infrastrukturer och företagsledarna utarbeta tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten för varje underordnat järnvägssystem.
Vart och ett av dessa underordnade system är föremål för en specifikation som sedan skall utformas beträffande de ingående delarna genom certifiering av rullande materiel.
Det är ett omfattande arbete som väntar oss, och vi har valt att tillämpa det förfarande som höghastighetstågen inspirerat oss till, det vill säga ett successivt förfarande.
Arbetet kommer att kräva så mycket tid att det är viktigt att omedelbart åstadkomma framsteg där de kan uppnås utan svårighet och med hänsyn till ett lägsta samband mellan kostnader och fördelar.
Själva kärnpunkten i metoden är att välja och uppskatta kostnaderna och fördelarna med ett speciellt framsteg när det gäller driftskompatibilitet för att rangordna det och antingen prioritera det eller i stället välja att uppskjuta genomförandet till ett senare tillfälle.
Naturligtvis är det huvudsakligen utbytet av information, metoderna, teledatatekniken, allt som rör passerandet vid gränserna som bör vara föremål för väsentliga framsteg.
Tack var ett samverkansförfarande kommer vi längre fram och så småningom att se hur vi skall angripa de problem som rör spår, spårvidd och rullande materiel.
Kära kolleger!
Jag tror det kommer an på mig att tacka alla parlamentsledamöter som engagerat sig i detta betänkande.
Vi har lagt ner mycket arbete på den första behandlingen.
Parlamentet hade föreslagit och röstat igenom 46 ändringar.
Av dessa 46 ändringar - och denna gång måste jag ge en eloge till rådet och till kommissionen som också medverkat - har 33 godkänts i befintligt skick.
Man kan säga att det i hög grad handlar om en lagstiftningsprocess som i stor utsträckning förts i samförstånd och som i dag vid omröstningen kommer att ge resultat eller borde ge resultat.
Rådet och kommissionen har i själva verket godkänt många ändringar och har tillåtit parlamentet en tydlig ny inriktning när det gäller samråd med användarna och med de anställda för att omedelbart inbegripa kandidatländerna i detta arbete, en tydlig nyinriktning även vad gäller undantagsbestämmelser, eftersom vissa länder på goda grunder var angelägna om särbehandling.
Rådet har också lämnat mycket viktiga bidrag när det gäller säkerheten och tillgängligheten till framtidens rullande materiel för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Kort sagt tror jag att vi i dag kommer fram till en text som är ganska hållbar, ganska snabbt genomförbar, en text som bygger på erfarenheterna från höghastighetstågen och som gynnats av ett föredömligt samarbete mellan de olika parlamentariska grupperna inom utskottet för regionalpolitik, transport och turism - och jag tillåter mig här att ge en eloge till alla mina kolleger inom de olika grupperna - men också mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
Personligen är jag glad att man så snabbt utarbetat en akt som är så ambitiös, och som i dag verkligen innebär en start för ett Europa på räls.
Fru kommissionär!
Det återstår att besvara två andra viktiga frågor, nämligen frågan om uttagen av avgifter, vilken ändå i dag är den stora fråga som rör valet mellan landsväg och järnväg samt den som rör finansieringen av infrastrukturerna, till exempel underlagen för intermodalitet, vilka krävs för att vi skall kunna göra snabba framsteg inom detta område.
