# ID: svediakorp-gov409630
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 562
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Först av allt - även vid detta tillfälle - ett tack till er, fru kommissionär och till ert team för ett mycket konstruktivt och dynamiskt samarbete.
Det finns nämligen ett gott exempel på detta från de senaste dagarna.
Den avslutande klassificeringen av Europeiska unionens hamnar inom ramen för de transeuropeiska näten har fått extraordinär uppmärksamhet för de så kallade medelstora hamnarna, i synnerhet som dessa hamnar i en europeisk dimension skapar tillväxtimpulser och stimulerar investeringar som är livsnödvändiga för berörda regioner.
Den hittillsvarande lösningen med medling är godtagbar, ändå ber jag att den goda viljan skall få vara med åtminstone ibland under klassificeringen av hamnarna, eftersom gränserna i grund och botten är godtyckligt dragna.
De medelstora hamnarna kommer att tacka er och oss för detta.
Det sägs allmänt: kommissionen och parlamentet unnar sig ingen andningspaus.
Slag i slag diskuterar vi förslag som skall öka säkerheten till havs.
Med tanke på situationen ute till havs får vi inte heller unna oss någon andhämtningspaus.
Olyckshändelsen utanför Galapagosöarna är bara den senaste länken i en kedja av katastrofer med förödande följder för natur och människa.
Allmänheten har blivit känslig för detta, och med jämna mellanrum flammar säkerhetsdebatten upp igen.
Vi måste göra klart för berörda kustinvånare att man i Europa visserligen tog tag i denna problematik på ett sent stadium, men ändå på korrekt sätt, efter att vi i åratal har tryckt på om detta.
Europa gör något för säkerheten till havs och för att förhindra miljöförorening.
Detta måste bli vår tydliga signal till FN: s maritima organ IMO och till världen, i dag och i framtiden.
Kommissionen lägger fram sina förslag på nära nog rekordtid.
I november förra året fattade vi beslut om Erika I-paketet.
Rådet nådde enighet i slutet av december; därmed kan direktivet träda i kraft från år 2002.
Erika II står för dörren, och det gläder mig att även det andra paketet kommer att innebära verkliga framsteg för säkerheten till havs.
I sammanhanget skall dock även nämnas att det görs ett enormt arbete på plats, alltså av klassificeringssällskapens och hamnstaternas kontrollanter.
Detta kunde jag förra veckan övertyga mig om under ett besök i hamnen i Antwerpen tillsammans med vår kollega Willy Piecyk.
Kontrollanterna har stora krav och förväntningar på sig, och vi måste ge vårt stöd.
Kollegan Bakopoulos betänkande som nu föreligger lämnar ett värdefullt bidrag till ett vidare framsteg för säkerheten.
För hans övertygande arbete talar en enhällig röst i kommittén.
Jag utgår från att även plenum kommer att rösta med samma övertygelse.
Jag talar inte enbart för mig själv utan för en bred majoritet när jag uttryckligen välkomnar att redan nämnda tillsynskommitté kopplas in i arbetet för sjösäkerhet.
Även den andra delen av kommissionens handlingar vill jag uttryckligen förorda, för vad tjänar kommittén till om gällande direktiv och förordningar inte anpassas till den nya strukturen?
Vi behöver inget kiv om befogenheter, vi behöver administrativ klarhet, inte ett dussin arbetskretsar eller kommittéer, utan en klar och dynamisk struktur, och jag menar att vi i Europa därmed är inne på en god väg och föregår med gott exempel i världen.
