# ID: svediakorp-gov409624
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 860
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
För det första vill jag tacka föredraganden, Van Dam, och hela utskottet för regionalpolitik, transport och turism för det arbete som lagts ned på detta direktiv.
Ett direktiv som, precis som föredraganden uppmärksammat, syftar till att införliva den så kallade " BLU-koden " i gemenskapsrätten, dvs. förfaranderegler för säker lastning och lossning av bulkfartyg, som redan tillämpas i den internationella sjöfartsorganisationen, men som inte är obligatoriska, vilket de skulle bli om den införlivades i gemenskapsrätten.
Utifrån denna bakgrund vill jag tala om att vi kan godta flertalet ändringsförslag, såväl av föredraganden som av de olika grupperna i allmänhet, och säga att vi godtar ändringsförslag 2, 5, 8, 10 och 15 i sin helhet.
Och att vi i princip godtar ändringsförslag 1, 3, 6, 7, 9, 11 och 12, men där måste man se över terminologin.
Däremot kan vi inte godkänna ändringsförslag 4, 13, 14 och 16 av orsaker som jag kommer att förklara.
Det första eftersom behörig myndighet enligt ändringsförslag 4 skall inneha sakkunskap om lastning och lossning av bulkfartyg.
Vi kan inte godkänna det, med tanke på subsidiaritetsprincipen.
Det är inte lämpligt att blanda sig i medlemsstaternas ansvarsområden, vilka bör ha tillräckligt handlingsutrymme för att utse den behöriga myndighet de anser ha störst kapacitet att garantera en korrekt tillämpning av direktivet och för att utföra rollen som domare mellan befälhavaren och terminalrepresentanten vid oenighet.
När det gäller ändringsförslag 13 avslår vi det, eftersom man enligt det vill ge terminalrepresentanten i uppgift att kontrollera installationen av den svarta lådans eller manöverskrivarens överensstämmelse med bestämmelserna.
Ledamöter, att innefatta detta rekvisit i direktivet är överflödigt, eftersom samma regel finns med i två andra lagstiftningsförslag om sjösäkerhet, av allmän karaktär.
Rent konkret talar jag då om direktivet om hamnstatskontroll, i Erika I och förslaget till direktiv om inrättande av ett gemensamt övervaknings-, kontroll- och informationssystem för sjöfarten som finns med i Erika II.
Jag vill påstå att vi framför allt genom det senaste förslaget kommer att garantera att svarta lådor skall finnas i alla gemenskapens båtar.
I olika etapper, men i alla.
Som ett förtydligande är föresatsen den att svarta lådor skall finnas på nya handelsfartyg från den 1 juli 2002, på befintliga handelsfartyg, samt de som har en last på 20 000 bruttoregisterton eller mer, från den 1 januari 2007 samt på befintliga fartyg mellan 3 000 och 20 000 ton från den 1 januari 2008.
Ändringsförslag 14, som handlar om en del i en av de tekniska bilagorna strider mot BLU-koden, förfarandekoden för säker lastning och lossning av bulkfartyg och principerna i direktivet avseende det delade ansvaret mellan befälhavaren och terminalrepresentanten för vissa säkerhetsaspekter när det gäller förhållandet mellan fartyget och kusten.
Avslutningsvis kan vi inte godta ändringsförslag 16 som vill påtvinga besättningen kvalifikationer som inte innefattas i STCW-konventionen (konvention angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning) eftersom det skulle innebära en diskriminering av gemenskapens besättningar.
Ledamöter!
Jag avslutar med att ånyo tacka föredragande Van Dam, och hela utskottet för deras arbete.
Detta är ännu ett av de initiativ som lagts fram under förra året av kommissionen för att öka fordringarna, kraven på sjösäkerhet.
Det kommer att göra det möjligt att begränsa riskerna oerhört, även om vi inte förhindrar alla sjöolyckor vilket är svårt då det alltid finns okontrollerbara orsaker.
Som sagts har över 780 personer försvunnit i gemenskapsområdet i olyckor med bulkfartyg under de senaste tio åren.
Vi anser att det är något vi inte kan tillåta när det går att vidta åtgärder som garanterar säkerheten för besättningens liv.
Vi talar inte bara om föroreningen av haven, som vi nämnde t.ex. i frågan om oljetankfartyg med dubbla skrov.
Vi talar om något som sträcker sig längre, dvs. säkerheten för besättningarna på gemenskapsfartygen, och på de fartyg som trafikerar våra kuster.
Ledamöter!
Dessutom kämpar vi ännu en gång mot den illojala konkurrens som uppstår ibland med fartyg under andra regler, eller med litet ansvar för att verifiera och kontrollera allt som har med fartygets säkerhet att göra.
Man måste också beakta det sätt som man lastar eller lossar bulkfartygen.
Jag tror att säkerhetspaketet med alla dessa insatser kommer att vara rätt fokuserat i gemenskapen och vi kan säga att år 2000 på sätt och vis varit ett sjösäkerhetsår ur sjöfartssektorns synvinkel.
Häromdagen presenterade vi skriftligen några åtgärder avseende dokumentationen i cabotagesektorn.
Jag hoppas att kommissionen i morgon ger klartecken till hamnpaketet.
Ledamöter, år 2001 kommer vi att fortsätta att arbeta inom sjötransportområdet för att ge den all kraft, all dynamik och all kapacitet som behövs, just för att den skall fylla en del av efterfrågan på transporter och till fullo integreras i en intermodal transport som är rationellare och mer respektfull mot miljön.
