# ID: svediakorp-gov409621
# author: Pittella (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För min grupps räkning skulle jag vilja ge ett i huvudsak positivt omdöme, både i fråga om det slags lagstiftningsinstrument som kommissionen har valt, direktivet, och när det gäller innehållet i förslaget.
Den fråga vi diskuterar har redan tagits upp i internationella organ: de principer och regler som krävs för kraftiga motverkande åtgärder har redan fastslagits, i syfte att förebygga de mycket vanliga olyckorna och de offer som tyvärr förekommer, vilket både föredraganden och Stenmarck påminde om.
Dessa bestämmelser är dock inte bindande, som kommissionen erinrar om, och det är det som är poängen.
Det är därför vi måste ingripa på europeisk nivå med ett regelverk som bygger på dessa bestämmelser och just gör dem bindande för alla medlemsstaterna.
När kommissionen skall sätta upp ett europeiskt regelverk som komplement till det internationella vänder den sig med all rätt till alla berörda parter och särskilt till myndigheterna i destinationslandet, med rättmätig hänsyn till olycksförebyggande åtgärder under den riskabla godshanteringen liksom till frågan om reparationer.
De ändringsförslag som kommissionen har antagit går i rätt riktning, men några punkter bör klargöras: för det första att berörda myndigheter skall, inte kan, stoppa lastning och lossning när det föreligger fara för fartygens säkerhet.
Dessutom skall beslutet om huruvida reparationer skall utföras, eller inte, när skadorna är sådana att de kan äventyra fartygets säkerhet och sjövärdighet nu otvetydigt fattas av kontrollmyndigheten i destinationslandet.
Vad däremot besättningarna anbelangar, och särskilt de enorma problem som följer av den fortfarande mycket låga nivå denna personals yrkeskvalifikationer håller, föreslår jag på gruppens vägnar att vi modifierar det ändringsförslag som Simpson och Fava har lagt fram genom att byta ut ordet " kvalifikationer " mot " erfarenhet ".
Slutligen är det viktigt att denna lagstiftning träder i kraft så snart som möjligt och att medlemsstaterna lägger manken till så att den verkligen kan tillämpas.
Allt oftare är det nämligen tillämpningen i medlemsstaterna som brister, även om det finns ett europeiskt och internationellt regelverk inom denna sektor.
Vi instämmer alltså i kommissionens önskan att dessa bestämmelser skall tillämpas av medlemsstaterna från den 1 januari 2003.
