# ID: svediakorp-gov409516
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,510
# sentences: 67
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Först av allt vill jag tacka föredraganden, Olsson, för hans betänkande och även de utskott som har lämnat sitt yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96 / 22 om förbud mot användning av hormoner i animalieproduktion.
Det viktigaste syftet med kommissionens förslag är att öka nivån på vår livsmedelssäkerhet och uppfylla våra internationella skyldigheter enligt Världshandelsorganisationens avtal om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder, det så kallade SPS-avtalet.
Den här församlingen känner väl till att det nuvarande förbudet mot hormoner för tillväxtfrämjande syften ifrågasattes av Världshandelsorganisationen och att den riskbedömning som Europeiska gemenskapen lade fram angående hormoner som används i djur för livsmedelsproduktion kritiserades kraftigt i slututslaget 1998.
Som ni känner till så införde kommissionen en kompletterande riskbedömning av de här hormonerna mot bakgrund av de förtydliganden om riskbedömning som gjordes av Världshandelsorganisationen.
I april 1999 lade den vetenskapliga kommittén om veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa fram ett yttrande om potentiellt farliga effekter för människors hälsa som skulle kunna uppstå till följd av hormonrester i kött och köttprodukter.
Det yttrandet granskades och bekräftades i maj 2000.
Den viktigaste slutsatsen var att det inte går att fastställa ett godtagbart dagligt intag för något av de sex hormonpreparat som utvärderats om de ges till nötkreatur i tillväxtfrämjande syfte.
När det gäller hormonet östradiol 17-ß, ansåg den vetenskapliga kommittén att det måste betraktas som helt carcinogent eftersom det har både tumör- och tumörinitierande effekter.
För de övriga fem hormonerna behövdes ytterligare information.
Mot bakgrund av dessa slutsatser föreslog kommissionen först att definitivt förbjuda all användning av östradiol hos husdjur i ljuset av resultatet att ämnet är helt carcinogent.
För det andra föreslog kommissionen att provisoriskt behålla det nuvarande förbudet mot de övriga fem hormonerna tills det finns mer fullständig information tillgänglig.
Den åtgärden kommer regelbundet att omprövas och är alltså helt förenlig med våra internationella skyldigheter.
Jag är mycket nöjd över att betänkandet stöder det handlingssättet.
Med det förslaget har kommissionen även gett den rättsliga grund som behövs för att anta listorna med definitivt och provisoriskt förbjudna ämnen genom ett kommittéförfarande för att möjliggöra snabba reaktioner på nya bevis och alltså ytterligare höja konsumentsäkerheten.
Jag beklagar verkligen att införandet av kommittéförfarandet för antagande av listorna över ämnen inte får något stöd i betänkandet.
Många av er här känner till min syn på den här frågan.
Jag har vid bilaterala sammanträden vid flera tillfällen med er diskuterat frågan om användning av kommittéförfarandet och jag noterar att kommissionens begäran inte godtas i något av de ändringsförslag som lagts fram.
Jag skulle vilja be parlamentet ompröva sin inställning i den här frågan, eftersom jag tror att det är av mycket stor vikt att kommittéfrågan behandlas på allvar i det här fallet.
Jag tror att om parlamentet insisterar på att antagandet av bilagorna skall ske genom medbeslutande i stället för genom kommittéförfarande så gör sig parlamentet skyldigt till att inte ta tillvara folkhälsoskyddet på lämpligt sätt i den här frågan, en fråga som parlamentet tagit upp till debatt tidigare i dag, både i samband med BSE och i just den här frågan.
Hur kan vi på något sätt berättiga en fördröjning på ett och ett halvt år när det gäller antagandet av bilagorna när en vetenskaplig kommitté skulle kunna rekommendera kommissionen att lägga till ytterligare en hormon i listan till exempel?
Hur kan det vara berättigat?
Någon sade att det här är en politisk fråga.
Det avvisar jag med eftertryck.
Det är en vetenskaplig fråga.
Det är just det som är skälet till att den här frågan togs upp i Världshandelsorganisationen.
Det oroar mig att det finns en risk att vi, om parlamentet håller fast vid sin åsikt i den här frågan, får en situation varvid ett kommittéförfarande inte kommer att godkännas utan att det snarare lutar åt medbeslutande.
Jag har varit med om det här förut.
Jag har haft den här diskussionen med parlamentet och jag vet vad som kommer att ske senare under dagen.
Parlamentsledamöter kommer att komma hit för att rösta i den här frågan och de kommer att följa inpiskarna.
Den stora majoriteten kommer inte att veta exakt vad det är de röstar om, eftersom de inte blir informerade om just den här detaljen.
Jag är också mycket orolig över att så många människor i dag kommer att rösta i en fråga som är av mycket stor betydelse för konsumenterna utan att veta att de inför ett förfarande som skulle kunna komma att äventyra konsumenthälsan genom att fördröja det förfarande i vilket jag, på grundval av tydliga vetenskapliga rekommendationer, kan införa något i en bilaga som kommer att skydda konsumenternas hälsa.
Jag ber er innerligen, mina damer och herrar, att ompröva er syn i den här frågan.
Ge konsumenthälsan större prioritet!
Lägg större vikt på konsumenthälsofrågan än på det interinstitutionella kivandet mellan parlamentet och kommissionen i frågan om huruvida fullt medbeslutande skall råda i sådana här frågor.
Det här är en vetenskaplig fråga, grundad på vetenskapliga rekommendationer: det är ett verkställighetsbeslut som kommissionen skall fatta och införa i en bilaga under omständigheter då det råder en fullständig droit de regard för parlamentet i den här frågan.
Tidigare under debatten kring den här frågan har jag sagt att jag inte bara tänker vifta bort parlamentets åsikt i en fråga som behandlas enligt kommittéförfarandet.
Därför ber jag er, mina damer och herrar, innerligen att på allvar tänka över konsumenternas rättigheter, frågan om lämpligt konsumentskydd och även komma ihåg att vi förhoppningsvis redan nästa år kommer att ha en livsmedels- och livsmedelssäkerhetsmyndighet i gång.
Den kommer att kunna reagera snabbt.
Om den upptäcker en ökande risk så kan den rekommendera en omedelbar åtgärd mot den risken.
Ibland kommer det att innebära en lagstiftningsåtgärd från kommissionens sida.
Om det kan göras genom ett kommittéförfarande så får vi den typ av snabba reaktioner som konsumenten kräver.
Om vi bara kan göra det genom medbeslutande så kommer det att innebära fördröjningar.
Låt mig nu i detalj ta upp de ändringsförslag som lagts fram i det här betänkandet samt det ändringsförslag som lagts fram av Grossetête.
Jag skall börja med de ändringsförslag som kommissionen inte kan godkänna.
Kommissionen kan inte godkänna ändringsförslag 4, 5, 6, 7, 9 och 10 när det gäller kommittéförfarandet av de skäl som jag redan angett.
Inte heller ändringsförslag 12, 13 och 14, vilka förkastar införandet av ett kommittéförfarande för aktualisering listorna över provisoriskt och definitivt förbjudna ämnena och som återinför medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag 1 är inriktat på ett välgrundat beslut om att behålla förbudet.
Kommissionen kan inte godkänna det ändringsförslaget, eftersom det ger ett för tidigt omdöme om eventuella kommande forskningsresultat.
Enligt ändringsförslag 2 skulle kommissionen åta sig att finansiera forskning om de provisoriskt förbjudna ämnena.
Det är oacceptabelt.
Det finns ingen juridisk skyldighet för kommissionen att finansiera forskning, vare sig enligt gemenskapslagstiftningen eller inom ramen för Världshandelsorganisationen.
Snarare begär Världshandelsorganisationen av parterna att de skall utvärdera riskerna på grundval av alla vetenskapliga data.
Ändå undantas sådana undersökningar inte från Europeiska unionens program för livsmedelssäkerhet.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 3 och 11, i vilka yrkas för behovet av att införa effektiva övervakningssystem för att skydda hälsan.
Jag vill understryka att det redan finns övervakningssystem både i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå.
Importerat kött kontrolleras till exempel redan, främst i enlighet med direktivet om kontroller och rester, rådets direktiv 96 / 23.
Avslutningsvis så föreslog kommissionen att direktivets bestämmelser angående östradiol inte skulle gälla djur som av tekniska eller terapeutiska skäl behandlats före den 1 juli.
I ändringsförslag 15 av Grossetête föreslås att den bestämmelsen kopplas till tillgången på lämpliga alternativ.
Kommissionen kan inte godta det ändringsförslaget av hälsoskäl med hänsyn till det tydliga vetenskapliga beviset när det gäller östradiol.
Dessutom visade en nyligen genomför studie att det inte saknas alternativ till östradiol för terapeutisk eller zooteknisk behandling i gemenskapen.
Den här undersökningen skall överlämnas till parlamentet inom en snar framtid.
Kommissionen kan dock godta ändringsförslag 8 samt i princip den del av ändringsförslag 10 som handlar om vetenskapliga data, eftersom de bidrar med nyttiga förtydliganden av texten.
Avslutningsvis vill jag återigen tacka herr Olsson för ett utmärkt betänkande och hans stöd i den här viktiga frågan.
Sammanfattningsvis kan kommissionen alltså inte godkänna ändringsförslag 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, när det gäller kommittéförfarandet, 11, 12, 13, 14 och 15.
Den kan dock godkänna ändringsförslag 8 och i princip den del av ändringsförslag 10 som handlar om vetenskapliga data.
