# ID: svediakorp-gov409477
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,057
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag är glad att få den här möjligheten att informera parlamentet om den allra senaste utvecklingen i fråga om BSE.
Många av er var närvarande när jag talade inför utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling förra veckan.
Låt mig dock helt kort sammanfatta de senaste veckornas händelser.
Den 1 januari trädde nya viktiga åtgärder i kraft.
De omfattade förbud mot kött- och benmjöl och provtagning på alla djur över 30 månader avsedda för näringskedjan.
Kommissionen skrev till jordbruksministrarna den 4 januari och bad dem svara på ingående frågor om genomförandet av BSE-relaterade åtgärder.
Ett arbetsdokument med en sammanfattning av svaren skickades till rådet (jordbruk) i måndags.
Den vetenskapliga styrkommitténs yttrande angående ett antal BSE-relaterade frågor från kommissionen offentliggjordes den 17 januari.
Detta fastställde dagordningen för rådet (jordbruk) på måndagen.
Efter de vanliga, mycket utdragna diskussionerna kom medlemsstaterna överens om följande huvudriktningar.
Ett förbud mot maskinurbenad köttmassa.
Värmebehandling av fett från idisslare för inkluderande i djurfoder och borttagande av ryggraden från boskap.
Alla dessa tre inriktningar är en direkt följd av tidigare diskussioner i rådet om åtgärder som måste vidtas för att återställa konsumenternas förtroende.
De grundar sig också på yttrandet från den vetenskapliga kommittén.
Inom några dagar tänker jag lägga fram förslag angående alla dessa frågor till den ständiga veterinärkommittén.
De kommer naturligtvis att resultera i ytterligare kontroller och potentiellt väldigt höga kostnader.
Medlemsstaterna är dock beredda att godta i princip vilka åtgärder som helst för att se till att nötköttet blir säkert.
Det är verkligen synd att det tagit så lång tid för den här beslutsamheten att göra något åt BSE att komma fram.
För bara sju månader sedan lyckades kommissionen inte med att få en kvalificerad majoritet för ett förbud mot hjärnsubstans och ryggmärg för mänsklig konsumtion och som djurfoder.
Alla medlemsstater införde inte heller på ett tillfredsställande sätt ett förbud mot kött- och benmjöl i foder till idisslare.
Jag skulle nu vilja övergå till de förslag som kommissionen kommer att lägga fram för den ständiga veterinärkommittén.
Först det som rör maskinurbenad köttmassa.
Kommissionen kommer inom kort att behandla ett förslag om förbud mot användning av maskinurbenad köttmassa från alla ben från idisslare av alla åldrar.
Det finns argument för att material från andra ben än skalle och ryggrad eller ben från unga djur skulle vara säkra.
Det innebär dock svåra kontrollproblem och under rådande förhållanden anses ett totalförbud vara nödvändigt.
Jag skulle kunna tillägga att användningen av maskinurbenad köttmassa är allt mer motbjudande för konsumenterna.
Köttindustrin har också bett om ett sådant förbud.
Den föreslagna åtgärden borde därför vara mycket välkommen för både industri och konsumenter.
När det gäller smält fett så kommer kommissionen att föreslå att fett från idisslare som skall ingå i foder till idisslare även skall tryckkokas förutom det nuvarande kravet på ultrafiltrering.
Kommissionen kommer också att reagera på åsikten att sådana fetter från idisslare endast kan erhållas från åtskild fettvävnad när de ges som mjölkersättning till kalvar.
Vi behöver också fundera över om de här ändringarna verkligen kan göras gällande.
Det kan till exempel förekomma kontrollproblem när det gäller åtskillnaden mellan olika typer av fett.
Om det är så, finns det då ett behov av ett oförbehållsamt förbud mot användningen av fett från idisslare i foder för idisslare?
I så fall, hur ser vi till att ersättningen för de här fetterna är säker?
En annan sak om fett från idisslare: det är säkert otroligt för allmänheten att det ställs högre normer för användningen av fett från idisslare i djurfoder än för användningen av dessa i livsmedel.
Det är emellertid situationen just nu och jag tänker rätta till det.
När det gäller ryggraden så tänker kommissionen kräva att ryggraden tas bort när det inte finns några tvivel om effektiviteten i ett förbud mot kött- och benmjöl, eller när det inte kan påvisas att det är högst otroligt att djur bär på BSE.
Det är i linje med den vetenskapliga styrkommitténs yttrande.
Det finns dock viktiga frågor som måste diskuteras.
Var skall ryggraden tas bort?
Om det sker på slakthuset, den plats som är lättast att kontrollera, får det konsekvenser för förvaringen och transporten av djurkroppar.
Det finns också mikrobiologiska risker på grund av den ökade hantering det innebär.
Om borttagandet däremot skall ske hos slaktaren eller i detaljhandeln så kommer det att innebära kontrollproblem vid urbenandet och destruktionen av benen.
Vi måste också vara medvetna om effekterna för konsumenterna.
Ett strängt införande av rekommendationerna från den vetenskapliga kommittén skulle innebära att ryggraden tas bort hos alla djur som är äldre än tolv månader, vilket just nu är fallet i Frankrike.
Det medför ett förbud mot vissa köttprodukter som är mycket populära - T-benstek bistecca fiorentina till exempel.
Slutligen, vilka medlemsstater skulle undantas från bestämmelserna?
Skulle till exempel medlemsstater som Österrike, Sverige och Finland undantas eftersom de fortfarande inte har drabbats av BSE?
Det är frågor som kommissionen brådskande funderar över och kommer att ta upp i sitt förslag.
Jag hoppas att de här iakttagelserna hjälper till att belysa de mycket invecklade frågor som ställs kring något som vid första anblicken kanske verkar vara en ganska enkel åtgärd.
Jag är medveten om att kontrollfrågan är något som oroar.
I det avseendet är ministrarnas svar på min skrivelse av den 4 januari lugnande.
Alla medlemsstater vidhåller att de ger högsta prioritet till införandet av BSE-relaterade åtgärder.
Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor kommer att fortsätta sitt inspektionsprogram för det här avseendet.
Slutligen, som en extra stimulans för att förbättra medgörligheten, funderar jag på att inom en mycket snar framtid lägga fram ett förslag om att medlemsstaterna skall lämna månadsrapporter om införandet av kontrollåtgärder angående BSE i sina egna länder.
Förenade kungariket och Portugal måste redan lämna in sådana rapporter enligt restriktionerna för deras export av nötkött.
Jag tycker att det har varit ett ovärderligt hjälpmedel för att se till att kontrollerna verkligen införs.
Därför tycker jag att det även borde införas på gemenskapsnivå.
(Applåder)
