# ID: svediakorp-gov409396
# author: Rod (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Vilken Colombiaplan exakt talar vi om i dag?
Den första versionen som kommer till oss direkt på engelska från Förenta staterna, utan att först ha överlämnats till det colombianska parlamentet, eller versionen avsedd för Europa, som betonar det sociala avsnittet men som definitivt inte döljer den huvudsakligen militära beståndsdelen i denna plan?
Detta program för stöd till den colombianska regeringen syftar till att bekämpa produktion och handel med narkotika.
Hur?
Genom att tillhandahålla vapen.
Denna militära utrustning lär skall användas för att förstöra fälten för kokainodling.
Tillåt mig att tvivla när det gäller användning av dessa vapen i en land som sedan 1948 förstörs av ett krig som initierats av socioekonomiska motiv som fortfarande gäller, men som alltmer blir ett militärt-paramilitärt allianskrig mot befolkningen.
Vem ställs egentligen mot vem i Colombiaplanen?
Officiellt den colombianska staten mot narkotikahandlarna.
I verkligheten skyddas narkotikans pampar av paramilitära grupper, vilka i sin tur drivs på av den colombianska armén.
Det är samma grupper som dödar de små lantbrukarna som odlar koka, och som kastar ut invånarna från de internationella oljebolagens anläggningar.
För att inte tala om pressen som de ansvariga för Nunca Mas-projektet utsatts för, som slåss för att behålla minnet av dessa grymheter.
Under täckmanteln av ett krig mot narkotikan är det ett krig mot den civila befolkningen som bedrivs.
Denna plan är ett direkt stöd till mördarna som redan dödat över 150 personer sedan årets början, nämligen de paramilitära grupperna, vars mycket nära förbindelser med armén inte längre behöver bevisas.
Europeiska unionen kan för övrigt inte i något fall stödja avsaknaden av demokrati och berättigande som föregick undertecknandet av detta avtal mellan den amerikanska och colombianska regeringarna.
Unionen och dess medlemsstater bör inte samarbeta, utan vända sig emot denna plan, en opposition som redan bedrivs av de icke-statliga organisationerna och de lokala sociala organisationerna.
Det är inte fråga om att dela ansvaret med amerikanarna.
Ansvaret för vad?
Miljontals döda?
Är Colombiaplanen godtagbar?
Jag stöder åtgärderna från utskottet för utveckling och samarbete.
Vi kommer alltså att rösta för denna resolution som, långtifrån att förespråka donation av vapen, föreslår det motsatta: att främja en nedtrappning av den väpnade konflikten, bekämpa kopplingen mellan militärer och paramilitärer, respektera dem som försvarar de mänskliga rättigheterna, förbättra levnadsvillkoren för befolkningen tillsammans med de sociala organisationerna, och inte mot dem.
Det är den dialog som leder till fred i stället för krig.
