# ID: svediakorp-gov409380
# author: Menéndez del Valle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 494
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det talas ofta om tragedier som om det handlade om en naturkatastrof, till exempel en jordbävning.
Att använda termen " tragedi " om situationer som omfånget av " galna ko-sjukan " som visserligen är på väg att anta katastrofala proportioner, eller om situationen i Palestina, är enligt min åsikt felaktigt, eftersom det i båda fallen finns konkreta personer som bär ansvaret.
Den fruktansvärda slump som gjorde att El Salvador och Indien drabbades av jordbävningar är inte jämförbara med den frustrerande och förnedrande situation som det palestinska folket upplever för närvarande.
En situation som har förvärrats på ett absurt sätt av personer med konkreta förnamn och efternamn den 29 september förra året på Tempelplatsen i Jerusalem.
Jag är vän till Palestina och jag är inte fiende till Israel.
Jag anser att Ariel Sharons provokation i september förra året, med tyst samtycke från den som kunde ha förhindrat den, och de hundratals palestinier som har dödats sedan dess har skapat ett klimat i det palestinska samhället som minskar chansen att president Arafat godtar senkomna fredsförslag, även om de kanske är rimliga, vilka enligt min åsikt hade kunnat leda till ett avtal om de hade lagts fram tidigare.
En komplicerad fråga som de palestinska flyktingarnas rätt till att återvända, skulle kunna ha lagts fram av de palestinska myndigheterna i deras eget förvaltningsområde som en fråga med känsliga nyanser som måste avhandlas med Israels regering, naturligtvis under förutsättning att denna regering skulle ha godtagit de palestinska kraven i tid, när de var lättare att godta.
Det återstår ännu att se om den nya nordamerikanska administrationen kommer att vara mindre internationellt verksam än sin föregångare.
Jag anser emellertid att det faktum att Clinton dragit sig tillbaka har medfört att Förenta staternas diplomati är mindre aktiv i området för närvarande.
Med all aktning och tillbörlig respekt för vår amerikanska vän, anser jag att detta är ytterligare ett skäl för att Europeiska unionen nu skall anstränga sig ännu mer för att verkligen ge eftertryck åt sin roll i området.
Jag skulle slutligen vilja poängtera ett par saker.
I första hand; låt oss hoppas att den höge representanten herr Solana har rätt när han förutspår att det är möjligt att ett avtal kommer till stånd innan den 6 februari - Insha ' Allah -, men vi får inte glömma bort att Sharons skugga fortfarande är närvarande.
I andra hand; jag har just kommit tillbaka från en resa med Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Palestina, och jag skulle vilja uppmuntra alla som har möjlighet att resa till Palestina att göra det, att de åker till Gaza och till Västbanken; att de reser, att de sammanträder, att de ser människor i ögonen och lyssnar till vad de har att berätta.
Kanske kommer de då att förstå bättre.
