# ID: svediakorp-gov409359
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,366
# sentences: 101
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag är mycket glad över att få delta i denna debatt om Medelhavet i dag.
Jag är särskilt tacksam mot de två föredraganden, fru Muscardini och herr Naïr, för det utmärkta arbete som de har gjort för att ta fram sina två betänkanden.
Det har varit en väldigt bra debatt.
Det är för mig personligen en besvikelse att många av dem som kunde få tid trots sina fulla kalendrar att delta i debatten inte gav sig tid att höra mycket av debatten eller ens vänta till slutet för att höra svaren.
Jag antar att det är lite oartigt från min sida att svara personer som ställer viktiga frågor, men som inte har möjlighet att stanna för att höra svaret, så jag skall inte göra det.
Jag kommer enbart att svara på frågor från personer som har kunnat stanna till slutet, vilket i själva verket ger en mening med debatten.
Medelhavet är vårt närområde utomlands, på vår södra sida, så det borde få en mycket speciell plats i våra yttre förbindelser.
De mål som man kom överens om i Barcelona gäller fortfarande helt och de blir alltmer relevanta: arbeta tillsammans för fred och stabilitet, skapa delat välstånd genom att införa frihandel, tillhandahålla ekonomisk och finansiell hjälp för att möta de utmaningar som det innebär och att hjälpa till att öka ömsesidig förståelse och tolerans mellan människor med olika kultur och olika traditioner.
Som kammaren känner till har jag länge ansett att tiden är mogen för att granska hur vi kan förbättra möjligheten att uppnå målen från Barcelona.
Vi arbetade därför mycket hårt med ett meddelande från kommissionen om att få ny fart på Barcelonaprocessen, vilket i sin tur utgjorde den huvudsakliga utgångspunkten vid mötet för utrikesministrarna i EU och Medelhavsområdet i Marseille i november förra året där våra idéer fick överväldigande stöd.
Det dokumentet var det som behandlades, det dokumentet var den största punkten på dagordningen för det mötet.
Jag skulle nu vilja ge er min bedömning av var vi befinner oss och vart vi bör gå vidare.
Med kammarens tillåtelse skall jag ta upp frågor som härrör från båda betänkandena i detta sammanhang snarare än att behandla varje betänkande separat.
Låt mig för det första se på den politiska situationen i regionen, som vi skall diskutera om några ögonblick.
I båda betänkandena konstateras den viktiga betydelsen av fredsprocessen i Mellanöstern för Europeiska unionens politik i Medelhavsområdet.
Jag noterar uppmaningen i båda betänkandena till Europeiska unionen att spela en mer aktiv roll i fredsprocessen.
Låt oss inte undervärdera vårt bidrag.
Vi är till exempel, och det är inte en absurt påpekande, den största bidragsgivaren till den palestinska myndigheten.
Förra året öronmärktes 155,6 miljoner euro från gemenskapens budget, vilket innefattade 90 miljoner till en särskild likviditetsresurs som jag ställde till förfogande i slutet av året för att hjälpa till att upprätthålla den palestinska myndighetens institutionella ram, som vi har hjälpt till att skapa och finansiera.
Jag vill utan reservation tacka kammaren - tacka denna del av budgetmyndigheten - och även att tacka rådet för deras hjälp med att säkerställa att vi kunde få fram denna likviditetsresurs före jul.
Som händelserna tråkigt nog har visat skall den bli i högsta grad nödvändig.
Vid mötet i Marseille beslöt ministrar, helt riktigt enligt min åsikt, att inte sträva efter att få en överenskommelse om den föreslagna freds- och stabilitetsstadgan.
Detta var uppenbarligen inte rätta stunden.
En hel del framsteg har dock skett i allt väsentligt mot en överenskommelse om detta instrument.
Vi måste se till att vi kan utnyttja dessa framsteg när tiden är mogen, så att det blir ett verkligt meningsfullt dokument som avspeglar Europeiska unionens aktiva åtagande att upprätthålla regional fred och stabilitet.
Under tiden - och här upprepar jag synpunkter i bägge betänkanden som vi behandlar - vi bör inte vänta till dess stadgan träder i kraft med åtgärder för att främja respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska friheter i regionen.
Vårt meddelande är entydigt i denna fråga.
Europeiska unionen måste använda alla lämpliga forum för att uppnå framsteg i dessa frågor.
Demokratiprogrammet Meda bör fortsätta användas för att finansiera positiva åtgärder och själva anslagen från Meda-programmet bör sammankopplas mer med tillfredsställande framsteg.
Jag välkomnar väldigt mycket parlamentets stöd i denna fråga och jag hoppas att rådet också kommer att vara positivt.
Ekonomiska och finansiella frågor är naturligtvis kärnan i partnerskapet men de är inte, som flera talare påpekade, något som utgör hela det partnerskapet.
I Marseille fanns det en hög nivå av samsyn om våra förslag för att förstärka det och jag skulle vilja belysa följande: vi måste snabba upp förhandlingarna, undertecknandet och ratificeringen av associeringsavtalen.
Det gläder mig kunna bekräfta att vi lyckats uppnå avsevärda framsteg om detta.
I fredags förra veckan lyckades vi till sist att få avtalet med Egypten undertecknat och vi är uppmuntrade av de framsteg vi gör med Algeriet, med Libanon och med Syrien.
Jag vill att man kraftfullt eftersträvar förhandlingar med Algeriet, Libanon och Syrien detta år, men ratificeringsprocessen i medlemsländerna går beklagligt långsamt.
Avtalet med Jordanien undertecknades för tre år sedan, men det är fortfarande inte i kraft.
Hjälp från Europaparlamentet i detta hänseende skulle vara högst välkommet.
Jag hoppas verkligen att ärade ledamöterna, likaväl som att hålla tal i kammaren, kommer att driva på sina egna parlament och regeringar för att se till att vi, när vi väl fått en överenskommelse om ett sådant associeringsavtal, kan ratificera det snabbt.
Det finns två länder som fortfarande inte har ratificerat Jordaniens avtal - inga namn, som man säger, ingen straffexercis - men jag hoppas verkligen att belgiska och franska parlamentsledamöter - jag hoppas att jag inte har pratat bredvid munnen - kommer att driva på sina parlament om en ratificering så snart som möjligt.
I sinom tid måste vi också ta itu med frågan om handel med jordbruksprodukter.
Trovärdigheten med våra partnerskap grundas på att kunna behandla känsliga frågor som den, och vi behöver föra en ordentlig diskussion.
Vi måste utveckla handel och samarbete mellan länderna i söder, inklusive på en subregional basis.
Vi vill att alla länder som undertecknat ett associeringsavtal med oss skall sluta frihandelsavtal sinsemellan inom fem år.
Detta är det enda sättet att förbereda vårt redan överenskomna mål om ett totalt frihandelsområde mellan Europeiska unionen och Medelhavsområdet senast år 2010.
Utvecklingen av subregional handel måste åtföljas av större subregionalt samarbete.
Handelsmöjligheter kommer inte att utnyttjas om inte det finns infrastruktur.
Vi måste införa ursprungskumulation för alla partner som upprättar frihandel mellan sig och antar det harmoniserade protokollet om ursprungsregler.
Vi måste harmonisera åtgärder som gäller den enskilda marknaden.
Vi vill ha en tidtabell färdig senast nästa år för prioriterade sektorer - såsom ursprungsregler, tullfrågor, normer och standarder liksom immaterialrättsligt skydd - som skall börja genomföras år 2004, både mellan partnerna och unionen och bland partnerna själva.
Allt detta tillsammans med det stöd som vi ger våra partner inom ramen för Meda-programmet kommer att öka regionens lockelse för investerare.
En sektorslös och öppen marknad med en sund och förutsebar rättslig och administrativ miljö är bästa sättet att garantera att de mycket låga nivåerna av lokala, europeiska och globala investeringar kommer att öka.
I båda betänkandena påpekas rätteligen mycket nödvändigheten att förbättra Meda-programmet, vilket en eller två av de talare som fortfarande är närvarande i kammaren nämnde i sina yttranden.
Visst har Meda-programmet ett utmärkt rykte om åtagandebemyndigande men mycket sämre vad gäller betalningsbemyndigande.
Förra året bibehölls nivån för åtaganden: de preliminära siffrorna visar att 879 miljoner euro eller 98 procent av giltiga åtaganden genomfördes och betalningsbemyndigandet förbättrades till 335 miljoner euro eller 95 procent av tillgängliga anslag.
Jag gläder mig åt att kunna säga att regleringen av förväntade utbetalningar för åtaganden har börjat förbättras.
I genomsnitt har vi under de senaste fem åren nu betalt 30 procent av gällande betalningsåtaganden, jämfört med 26 procent ett år tidigare, men det finns fortfarande en lång bit kvar.
Vi håller på att genomföra två reformer, den reviderade förordningen om Meda-programmet och den interna reformen av kommissionen.
Sammantaget är jag övertygad om att de kommer att ge stora förbättringar under de kommande åren.
Min ärade vän, herr Beazley, som det gläder mig att kunna säga fortfarande sitter kvar på sin plats, talade om det och ställde en särskild fråga om Cypern och Malta och deras deltagande i de regionala programmen.
Det är ett nöje för mig att kunna svara " ja " - jakande.
Det är ett positivt " ja " snarare än negativt eller tvetydigt " ja ".
Jag noterar synpunkten att det belopp som anslagits för perioden 2000-2006 är otillräckligt.
Jag blev inte överraskad att se det nämnas i betänkandet.
Det är förvisso sant att de 5,35 miljarder euro som rådet godkänt - jag talar inte om några hemligheter - är mindre än vad kommissionen hade föreslagit.
Men tillsammans med den europeiska investeringsbankens lån innebär detta att nästan 13 miljarder euro kommer att finnas tillgängliga under den perioden, vilket inte är en obetydlig mängd pengar.
Den viktiga saken nu är att se till att dessa pengar används effektivt i fråga om både kvalitet i våra åtgärder i förhållande till de politiska målen och när det gäller verklig reglering av utbetalningar.
Kommissionen har föreslagit att anslag till Meda-programmet i framtiden blir närmare sammankopplade med associeringsprocessen och genomförandet av ekonomiska reformer.
Jag ber inte om ursäkt för detta och det gläder mig att se stöd för denna linje i ett av betänkandena.
Jag har uppmärksammat uppmaningarna att öka antalet anställda i kommissionen som skall arbeta inom denna sektor.
Jag inser att den berörda personalen är ytterst hårt pressad, men varje beslut måste fattas inom ramen för en gradvis förändring av kommissionens totala personalnivå och här återigen skulle det glädja mig att få konkret hjälp från parlamentet.
Vi skall också detta år arbeta med ett program för att ta hänsyn till de sociala effekterna av ekonomisk övergång.
Detta skall främja utbildning och undervisning, förbättra kvinnornas roll och socialförsäkringssystem liksom hälsorelaterade åtgärder.
Jag var inte överraskad att man i båda betänkandena uppmanade till ökat stöd för det civila samhället.
Jag håller helt med om detta.
Frågan är hur man skall göra detta på bästa sätt.
Jag fruktar att en finansiering av mikroprojekt inte är svaret.
Dessa är inte kostnadseffektiva och de är oekonomiska i fråga om personalresurser.
Ett decentraliserat samarbete är att föredra, men inte i den meningen att man återigen skall sätta igång de gamla Medelhavsprogrammen för decentraliserat samarbete.
Även om de hade aktningsvärda mål, kritiserades de hårt av Revisionsrätten och fick faktiskt allvarlig kritik från detta parlament.
Vi måste snarare förklara tydligare för civilsamhället - vare sig der är icke-statliga organisationer, lokala myndigheter eller andra grupper - att våra program är öppna för dem och att de bara behöver organisera sig själva för att svara på våra uppmaningar till förslag.
Bra exempel på detta finns redan i vårt sektorsvisa regionala samarbetsprogram, till exempel om miljön, kulturarvet och demokratifrågor inom ramen för Meda-programmet.
Jag föreslår att göra en samlad ansträngning i detta avseende och försöka att hitta en generell strategi.
På längre sikt kan vi undersöka andra metoder för att stödja det civila samhället och jag kommer naturligtvis att vara beredd att överväga alla konkreta förslag som parlamentet eventuellt lägger fram.
Slutligen är jag glad att konstatera enigheten om behovet att synliggöra partnerskapet mera.
Jag välkomnar varmt parlamentets aktiviteter i detta hänseende genom internationella kontakter på alla nivåer.
Jag är bara ledsen över att jag inte kommer att kunna närvara vid forumet den 8 och 9 februari, men jag befinner mig på ett trojkabesök dessa två dagar.
Jag hoppas att parlamentet kommer att vara förstående.
Vi skall komplettera våra nuvarande aktiviteter genom att införa ett målinriktat program och använda all modern teknik som vi har tillgång till för att se till att det som vi gör uppskattas så brett som möjligt både i Europeiska unionen och bland parterna i Medelhavsområdet.
En talare, Obiols i Germà, som det gläder mig se på sin plats, sade att vi får inte bara låtsas hålla med om våra mål i Barcelonaprocessen.
Någon annan, som tyvärr inte är närvarande, sade att vi bör lämna bevis på konkreta åtgärder.
Det är vad vi försöker göra.
Det är vad det dokument som vi lade fram i Marseille försöker göra: ett allvarligt försök att återuppliva Barcelonaprocessen med konkreta åtgärdsförslag.
Så när det gäller oss i kommissionen vill vi inte framföra samma gamla tal, vi vill inte gå runt i samma karusell med möten och toppmöten och konferenser och bilaterala överenskommelser.
Vi vill genomföra alla associeringsavtal och få dem ratificerade, och vi har en bra chans att få igenom åtminstone ännu två associeringsavtal detta år; Jag skulle hoppas på alltihopa.
Vi måste ta itu med frågor som syd-syd-handel och kumulation, vi måste ta itu med regionalt samarbete, vi måste snabba upp fullföljandet av åtaganden inom ramen för Meda.
Detta är inte en virtuell politik.
Det är en verklig politik som vi vill få att fungera i realtid.
Jag hoppas att i kommande debatter i parlamentet - med lika bra deltagande från början till slut som denna har varit, åtminstone delvis - kommer vi att kunna dra upp riktlinjer för vårt arbete för det som måste vara en av Europeiska unionens prioriterade frågor för externa åtgärder.
(Applåder)
