# ID: svediakorp-gov409358
# author:  Danielsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Ärade parlamentsledamöter!
Medelhavssamarbetet har utsatts för en kritisk och konstruktiv granskning i dagens debatt liksom i de två betänkanden som har lagts fram.
Jag välkomnar denna debatt.
Jag har lyssnat uppmärksamt till de synpunkter som har framförts och har noterat att den kritik som framkommit på flera punkter är befogad.
Dialogen med partnerländerna är, menar jag, synnerligen viktig.
Den verkliga potentialen i Barcelonaprocessen kan endast förverkligas genom att alla deltagare känner ett verkligt ägandeskap och därmed ett ansvar för processens olika delar.
Låt mig kort kommentera några av de intressanta inlägg som har gjorts i debatten.
Den ärade ledamoten Beazley tar upp frågan om huruvida utvidgningsprocessen och Medelhavssamarbetet är koordinerade processer.
Det självklara svaret från ordförandeskapet är ja; de skall vara koordinerade.
Precis som den ärade ledamoten Esteve ser inte heller vi från ordförandeskapets sida någon motsättning mellan utvidgningen å ena sidan och Medelhavssamarbetet å andra sidan.
Vi skall, och måste, kunna arbeta med full kraft på dessa båda områden.
Det gläder mig att flera ledmöter, särskilt de ärade ledamöterna Carlotti och Martin, tar upp vikten av associeringsavtal mellan EU och partnerländerna.
Vi ser dessa avtal som nödvändiga byggstenar för att upprätta ett frihandelsområde i regionen.
Målet för dessa avtal är att de skall vara klara år 2010.
Därför är det, som rådet ser det, viktigt att denna process påskyndas.
Jag konstaterar med tillfredsställelse att associeringsavtalet med Egypten kunde paraferas för några dagar sedan.
Vi hoppas att vi under det svenska ordförandeskapet kan hålla ett första associeringsråd med Jordanien.
Det är också lovande att associeringsförhandlingarna med Algeriet, Syrien och Libanon går framåt i god takt.
Vi menar alltså att dessa associeringsavtal inte bara har stor betydelse när det gäller handel och ekonomisk integration utan också är en viktig politisk plattform.
De utgör grunden för en regelbunden, fördjupad och vidgad politisk dialog.
I debatten i dag har relativt mycket kritik uttalats mot EU: s Medelhavsbistånd.
Det är rådets förhoppning att den reviderade medlarförordning som antogs i höstas kan ge möjlighet till ett effektivare och mer strategiskt arbetssätt.
Den ärade ledamoten Martin tog upp betydelsen av städernas roll i Medelhavssamarbetet.
Jag kan bara instämma i det som ledamoten Martin säger.
Det är viktigt att uppmärksamma betydelsen av de urbana regionerna och deras möjligheter i Medelhavssamarbetet.
Rådet ser detta således som en aspekt som vi gärna vill försöka bevaka ytterligare.
Den ärade ledamoten Gemelli tog i sitt inlägg upp en, tycker jag, mycket viktig fråga, nämligen dialogen med det islamska samhället.
Från ordförandeskapets sida ser vi på det sociala och kulturella planet just dialogen mellan kulturer och civilisationer som en av våra viktigaste prioriteringar - ett område där vi från svensk sida, som tur är, sedan lång tid har kunnat spela en ganska ledande roll.
Som exempel kan nämnas det s.k. euro-islam-projektet och de s.k.
Stockholmsslutsatserna från 1998, som ger riktlinjer för det fortsatta arbetet på en lång rad områden inom denna dialog.
Fru Napoletano tog upp det oerhört viktiga samarbetet på rättsområdet.
Från det svenska ordförandeskapets sida vill vi främja samarbetet på detta område.
Vi kommer att anordna ett högnivåmöte och ett seminarium.
Båda är avsedda att ge bidrag till kommissionens nya regionala program på det rättsliga området och på inrikesområdet.
En viktig del av detta frågekomplex är migrationsfrågorna, som flera ledamöter har berört i dagens debatt.
Jag tror att det är viktigt att se dessa migrationsfrågor i ett helhetsperspektiv.
Vi måste beakta sociala, ekonomiska och kulturella aspekter där.
Herr talman!
Den fas som vi nu går in i måste inriktas på att genomföra vad samtliga inom Barcelonaprocessen redan har enats om.
Jag tror det var den ärade ledamoten Obiols som talade om bristen på symbolisk konkretion.
Den ärade ledamoten Carlotti var inne på samma ämne.
Jag tror nu att EU tillsammans med partnerländerna runt Medelhavet måste se till att föresatserna och åtagandena i Barcelonadeklarationen " kläs " i handling, för liksom all annan verksamhet kommer Barcelonaprocessen inte att bedömas efter vad den lovar utan efter vad den förverkligar.
