# ID: svediakorp-gov409348
# author: Naranjo Escobar (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 272
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Vi känner till problemen som finns i det europeiska Medelhavsområdet och orsakerna till dessa: de är mer eller mindre de samma som år 1995 när Barcelonaprocessen startades.
De har redan nämnts i debatten: från den illegala invandringen till torkan, från utlandsskulden till bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och den terrorism som vi drabbas av i Spanien, Algeriet och Mellanöstern som obarmhärtigt ödelägger livet för oskyldiga människor och deras familjer.
Vi måste i dag mer än någonsin hävda att det endast är samarbetet, dialogen, de ekonomiska och kulturella utbytena, solidariteten och den ömsesidiga förståelsen som kan göra de båda sidorna av Medelhavet till ett blomstrande och fredligt område.
Varken Europeiska unionen eller i länderna södra och östra Medelhavsområdet (Maghreb-Mashrek) kan tillåta sig lyxen att slösa bort de mänskliga och kulturella resurser som berikar regionen.
Problemet är att vi inte lyckas på det området.
Många aspekter av associeringsavtalen följs inte.
De finansiella instrumenten utnyttjas inte som de borde och den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen av dessa länder anpassas varken till ett horisontellt samarbete, vilket är mycket nödvändigt, eller till den moderna standard som krävs i dag i en värld där den tekniska utvecklingen sker med stormsteg.
Det är hög tid att gå från teori till verklighet, att kräva att de strategiska satsningar som har utformats ger resultat och tillämpas effektivt, och i det sammanhanget vill jag även understryka behovet av en förstärkning av de mänskliga resurserna, vilket vår kollega Gerardo Galeote har efterlyst.
