# ID: svediakorp-gov409342
# author: Obiols i Germà (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Grundtanken att Medelhavsområdet är den främsta prioriteringen i Europeiska unionens utrikespolitik härstammar från övertygelsen att även om Medelhavsområdet inte längre är världens centrum, så finns det tjugonde århundradets stora motsägelser och utmaningar just där.
Temat krig och fred är dramatiskt närvarande i Medelhavsområdet, likaså förbindelserna mellan nord och syd.
De diskussioner om kulturkrockar och kulturella dialoger som är på modet nu har Medelhavsområdet som sitt paradigm.
De brännande problemen med främlingsfientlighet och rasism eller tolerans och blandning mellan kulturer och folk är en avgörande fråga i Medelhavsområdet.
Frågan om demokrati och mänskliga rättigheter eller om auktoritära styrelsesätt är levande i Medelhavsområdet och kommer så att vara under de närmaste åren.
Frågan om det regionala svaret på globaliseringens utmaningar ställs i Medelhavsområdet.
Temat kvinnofrigörelse eller kvinnoförtryck är även den en avgörande fråga i Medelhavsregionen.
Följaktligen är det inte nödvändigt att betona att detta är vår grundläggande prioritering, eftersom Medelhavsområdets framtid är fullständigt öppen, medan utvidgningen kommer att gå sin gilla gång.
Den kommer visserligen att ha sina kostnader och tillbud, men ingen kan rimligen tänka sig ett annat scenario än att den kommer att genomföras.
I Medelhavsområdet kan det under det tjugonde århundradet skapas ett sandbelt eller ett slumbelt, och båda möjligheterna är dramatiskt närvarande.
De två betänkanden som läggs fram i Europaparlamentet i dag är bidrag till återlanseringen av den europiska medelhavspolitiken.
Jag tror att Patten och Solana skulle göra klokt i att läsa dessa betänkanden, och då särskilt det som min vän och läromästare Sami Naïr har skrivit, eftersom hans betänkande har ett mycket sammanhängande innehåll som inspirerar till ett politiskt förslag.
Medelhavspolitiken utarbetades mycket noggrant i Barcelona för fem år sedan, men i dag är den inte bara i behov av en beslutsam återlansering, utan även av en konkretisering av initiativen.
Vi måste uppnå - framför allt i Medelhavsområdet; vi som kommer därifrån vet det - något mycket viktigt: en förklaring till saker och ting.
I dagens läge saknas en symbolisk konkretisering; en stark signal på att vi i unionen, rådet, kommissionen och parlamentet verkligen är intresserade av denna politiska återlansering, och att det inte bara är tomma ord.
Därför tar jag mig friheten att fästa uppmärksamheten på en aspekt av Sami Naïrs betänkande: behovet av att utarbeta kraftfulla initiativ inom området för handeln mellan de sydliga länderna, och den subregionala integrationen i det sydliga Medelhavsområdet.
Vi behöver något kraftfullt, jag vet inte exakt vad det skulle kunna vara, men det måste vara något som verkligen kan fånga den allmänna opinionen i den sydliga regionen, så att de förstår att Europeiska unionen inte bara har en väl utarbetad politik, utan att den verkligen har viljan att skapa ekonomiska och finansiella instrument, järnvägsnät som subregionalt integrerar det sydliga området, motortrafikleder eller motorvägar.
Det krävs ett budskap som verkligen kan bidra till den vilja till integration som växer fram på ett hoppfullt sätt just nu, särskilt i länderna söder om Medelhavet.
De måste kunna räkna med ett ambitiöst, och även generöst, bidrag från unionen.
