# ID: svediakorp-gov409328
# author: Naïr (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,126
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
I november förra året utsågs jag till föredragande av utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik om kommissionens meddelande « Ny satsning på Barcelonaprocessen ».
Det finns två målsättningar med detta meddelande från kommissionen.
Det handlar till att börja med om att göra en sammanfattning av Barcelonaprocessen och sedan formulera krav inför ministerkonferensen som ägde rum i Marseille i november förra året.
Innan jag tar upp sakfrågorna skulle jag först vilja tacka mina kolleger i utskottet för utrikesfrågor för det slutliga utarbetandet av mitt betänkande.
Jag skulle också vilja säga att jag utarbetat detta betänkande med hänsyn till det som redan gjorts i parlamentet, parlamentets memorandum när det gäller Medelhavsfrågan, och jag skulle här särskilt vilja hylla det arbete som utförts av Yannis Sakellariou.
I sitt meddelande räknar kommissionen på nytt upp de tre huvudsakliga målsättningarna med Europeiska unionens Medelhavspolitik, nämligen att inrätta ett område för fred och stabilitet, bilda en region med delat välstånd genom att successivt införa frihandel, och slutligen åstadkomma en bättre ömsesidig förståelse mellan folken och ett framväxande civilt samhälle.
Herr talman!
Bland dessa tre målsättningar kan man i dag anse att man endast effektivt börjat genomföra ett frihandelsområde.
Men, och jag var glad att nyss höra kommissionär Barnier gå i den riktningen, enbart avreglering i ett sammanhang av djup orättvisa kan inte garantera vare sig ekonomisk utveckling eller integration av samhällen med avsevärt försämrad struktur.
Dessutom rör det sig om ett frihandelsområde på Europas villkor.
En enda siffra gör det möjligt att övertyga sig om det i dag.
De totala budgetanslagen från Europeiska unionen till Medelhavsländerna uppgår till en miljard euro per år, medan de som är resultatet av Medelhavsländernas handelsunderskott gentemot unionen uppgår till 34 miljarder euro per år.
Med andra ord utgör Europeiska unionens budgetinsats gentemot Medelhavsländerna mindre än en trettiondel av de fördelar som frihandelsområdet ger till Europa.
När det gäller inrättandet av ett område för fred och stabilitet väger inte unionen mycket politiskt sett, trots den starka efterfrågan på Europa från länderna i söder.
Det finns många konfliktområden, och de riskerar att äventyra Barcelonaprocessen i sin helhet.
När det gäller uppkomsten av ett aktivt civilt samhälle kan man notera att Meda-programmen huvudsakligen berört de personer som hade förbindelser och kontakter med Europa, eller som stod regeringarna mycket nära.
Det civila samhället berördes faktiskt mycket lite.
Programmen för decentraliserat samarbete, som skulle göra det möjligt för aktörerna i det civila samhället på båda sidor om Medelhavet att träffas för att utarbeta projekt, har varit frysta sedan 1995.
Resultatet är alltså mycket blygsamt, frustrationerna mycket livliga och Marseillekonferensen upplevdes av många som ett halvt misslyckande.
Den globala bilden av partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet, som inrättades i Barcelona 1995, har i dag lämnat plats för en förhandling som jag skulle vilja säga är utan verklig politisk vilja.
I min rapport försöker jag ge ett antal förslag som syftar till att överbrygga denna situation.
Jag skall här lägga fram sex stora inriktningar för er.
För det första anser jag att vi måste sätta in frihandelsområdet i ett verkligt strategiskt perspektiv.
Vi måste tillsammans med våra samarbetspartner i Medelhavsområdet lägga grunderna till en associerad gemensam marknad som på ett positivt sätt kan införlivas i det europeiska ekonomiska sammanhanget, genom att beakta de inneboende parametrarna i söderns utveckling.
Vi måste försvara idén med en inriktning av förslaget till frihandel mot inrättandet på sikt av en verklig gemensam marknad som innefattar alla varor.
För det andra måste vi placera migrationen i centrum av dagens utveckling.
Det blir inget verkligt partnerskap mellan de två sidorna av Medelhavet så länge inte en organiserad rörlighet för människor står på dagordningen.
Det är anledningen till, förefaller det mig, att migrationen under de kommande åren kommer att vara en grundläggande beståndsdel i våra förbindelser med dessa länder.
Vi behöver en gemensam förvaltning av migrationsströmmarna, även när det gäller kampen mot olaglig invandring och maffian.
Vi behöver också vända oss mot tillfällig migration, och i likhet med vad som i dag föreslås av den internationella arbetsorganisationen, se till att detta inte ger rätt till permanent uppehåll.
Jag anser också att ett särskilt visum för aktörerna inom partnerskapet skulle kunna beviljas.
Vi måste vidare se till att invandringen gagnar ursprungsländernas utveckling.
Invandrarna bidrar till utvecklingen av ursprungsländerna.
Jag vet att Europeiska unionen och kommissionen gör stora ansträngningar i den riktningen.
Jag uppmanar dem att gå mycket längre genom att finansiera mikroprojekt för invandrare.
Och jag föreslår i den andan att ett kontor för migration skall inrättas, vars målsättning skulle vara att studera migrationsströmmarna för att lämna förslag till unionen.
Vi måste också öka införlivandet av de stater i Europa-Medelhavsområdet som önskar det.
Jag tar här upp ett förslag från kommissionär Patten, som jag anser är mycket intressant.
Kommissionären sade sig önska att vissa regionala projekt skulle vara tillgängliga för ett varierande antal medlemsstater och samarbetspartner i Medelhavsområdet som är direkt intresserade, enligt modeller som kan variera från ett projekt till ett annat.
Jag stöder denna åtgärd, eftersom jag tror att den inrättar verkliga och verkligt starka förbindelser mellan länderna norr och söder om Medelhavet som vill gå längre tillsammans.
Och vi måste självfallet också - det är den fjärde punkten - reformera förvaltningen av Meda-programmet.
Kommissionen har en tendens att vara kritisk mot samarbetspartner i Medelhavsområdet.
Ändå måste man konstatera att även om vissa partnerländer haft svårigheter, bl.a. på grund av bristande infrastruktur, är den bristande förbrukningen av medel ur Meda-programmet framför allt ett resultat av kommissionens oförmåga att förvalta dessa medel och stödja sig på aktörer som kan genomföra dem.
Vi måste också göra försvaret av mänskliga rättigheter till något mer än ett princippåstående.
Målsättningen är verkligen att bidra till att bygga upp rättsstaten i länderna söder om Medelhavet och inte bara att skapa ekonomiska system som införlivas i program för strukturanpassning som föreslås.
För det sjätte måste vi använda betydande ekonomiska medel.
Blockeringen av fredsprocessen i Mellanöstern försvårar all underregional, ekonomisk, social eller kulturell dynamik.
Jag anser att kommissionen måste bli medveten om denna situation.
Avslutningsvis vill jag säga att den organiserade rörligheten för personer, den gemensamma utvecklingen och det decentraliserade samarbetet är de stora linjer som strukturerar mitt betänkande i dag, och som, enligt min uppfattning, även borde vara kommissionens.
(Applåder)
