# ID: svediakorp-gov409203
# author: Isler Béguin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 425
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Den som sår vind får utan tvivel skörda storm.
Dessa ord, som kommer från länderna i södra Kaukasien, har fått hela sin innebörd konkretiserad.
Vilken region på vår kontinent, eller kontinent som ligger nära oss, är mer skakad av spänningar och brännande problem?
Vilken region är i större behov av pacificering och normalisering?
Södra Kaukasien hålls i ett järngrepp av de regionala stormakternas - Rysslands och Turkiets - intressekonflikter och därmed sammanhängande militära konflikter om högplatån i Tjetjenienbergen i norra Karabach, och områden i Abchazien och Sydossetien.
Denna region stagnerar, förstelnad av de alltför teoretiska politiska, ekonomiska och energimässiga övergångsprocesserna.
Denna situation har fram till i dag konserverats i ett vegetativt status quo, något som trots allt har betraktats som ett mindre ont.
Åtminstone fanns alla förutsättningar på plats för att undanröja anledningarna till en krigsförklaring, inom ramen för en tillfällig stabilitetspakt.
Åtminstone kunde man uppfatta det faktum att dessa tre länder - lika små geografiskt som strategiskt viktiga ur en regional synvinkel - nyligen blev medlemmar av Europarådet som ett tecken på uppmärksamhet från de europeiska nationernas sida.
Som ett hopp om normalisering i regionen och en mer gynnsam garanti inför framtiden för dessa folk.
Hur skall man då uppfatta den ryska regeringens senaste ensidiga förslag om att föreskriva ett viseringssystem som går emot georgiska medborgare, om inte som en frivillig utfrysning som förstör de ekonomiska förbindelserna och historiska banden mellan de f.d. sovjetiska bröderna?
Hur skall man tolka denna administrativa segregering mellan medborgare av ett och samma land som erkänts av världssamfundet; mellan medborgare från Abchazien, Sydossetien och Tbilisi, om inte som en yttre, officiell ratificering som suddar ut en suverän stats integritet?
Har det för övrigt inte lagts fram ett lagförslag i duman som föreskriver möjligheten att integrera en utländsk stat eller en del av en utländsk stat, även då det saknas gränser?
Lika många frivilliga och beräknande svärdshugg som utdelas i det skumma spelet om Rysslands geopolitiska intressen, lika många skäl har vi att tala ut och vittna, genom att fördöma Rysslands agerande gentemot sitt tidigare lydområde och genom att konkret verka för en politisk stabilisering av och ett ekonomiskt uppsving för regionen.
Och självklart genom att utse - vilket föreslås i resolutionen - ett särskilt sändebud för södra Kaukasien.
En stormil i södra Kaukasien skulle faktiskt kunna lägga under sig Europa.
