# ID: svediakorp-gov409166
# author: Lang (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Bakom avsikter som vid första anblicken förefaller lovvärda, kan man i ett betänkande av Europaparlamentet som vanligt ana sig till det värsta.
Här handlar det om avgiftsbeläggning av transportinfrastruktur.
Men man måste läsa mellan raderna för att förstå vad det exakt handlar om, och då stöter man på två av den här institutionens fixa idéer: att införa en miljöskatt och att föra ett krig mot bilen och vägtrafiktransporter.
Vad som föreslås i det finstilta har faktiskt bara att göra med en enda sak: att ständigt lägga fler skatter på vägtrafikanterna, som i Europa redan har kommit att betraktas som mjölkkor.
Kanske t.o.m. att införa avgifter och skatter för användning av nationella vägar och länsvägar.
Man yrar i full galenskap.
När bränslepriset utgör ett hinder, när det är fem eller sex gånger högre än oljeraffinaderiernas utgångspris - eftersom 80 procent av detta pris består av skatter - kan man säga att vägtrafikanterna i hög grad redan betalar för att använda offentliga väginfrastrukturer i förhållande till hur mycket de nyttjar sitt fordon.
Och då talar jag inte om alla de övriga skatter som hänger samman med vägtrafiken.
Listan är alltför lång och beloppen alltför deprimerande.
Efter att ha läst detta betänkande undrar man vad de skatter vi betalar in kan tjäna till.
Uppenbarligen till ingenting: i t.ex.
Frankrike tas hälften av de nationella tillgångarna ut i skatt till förmån för de offentliga myndigheterna, men detta skapar varken en säkerhet för medborgarna eller bidrar till förverkligandet av ett kollektivt välstånd, det räddar inte heller några liv eller ger en samstämmig och effektiv transportpolitik.
Staten - staterna - bör först fundera på hur våra pengar används, innan de ger Bryssel någon som helst befogenhet att förvärra situationen i onödan.
