# ID: svediakorp-gov409159
# author: Esclopé (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Vi är alla överens om att vi bör fördöma det stora antalet trafikolyckor i de europeiska medlemsstaterna, men EDD-gruppen kan inte helt instämma i betänkandet av Hedkvist Petersen när det gäller de medel som skall användas för att göra detta.
Lösningen kan inte bestå i ständigt mer Europa, ständigt mer pengar och ständigt fler hinder.
Denna cocktail, som redan har införts på olika nivåer i flera länder, har visat prov på sin ineffektivitet.
En bättre anpassning mellan konkreta åtgärder och nationella särdrag verkar däremot vara en väg att utforska om man vill ha verkligt positiva resultat.
Som transportsätt föranleder bilen - med allt vad den innebär - snarare frågor om utbildning, beteende och kultur.
Men hur kan man då vilja finna harmoniserade lösningar på europeisk nivå?
För oss utgör betänkandet av Hedkvist Petersen ett förnekande av subsidiariteten, som vi anstränger oss för att bevara.
Men det gör vi inte på ett dogmatiskt sätt, utan för att nå så stor effektivitet som möjligt och samtidigt respektera allas olikheter, vilket är till våra befolkningars stora fördel.
Hur ligger det till med genomförandet av de verkliga lösningarna, dvs. de som kräver stora investeringar?
En utbildningsreform (t.ex. trafikkunskap redan i skolåldern eller träning av nödbromsning i bilskolorna), eller en systematisering av aktiva och passiva säkerhetselement redan för bilar i de lägre prisklasserna, vilket kan åstadkommas med hjälp av skattemässiga incitament för biltillverkarna eller till sist en förändring av infrastrukturerna, genom att helt avskaffa de " svarta punkterna ".
Sådana reformer utgör verkliga insatser för en förnuftig trafiksäkerhetspolitik.
Självklart är detta mycket svårare än det som endast är inskränkningar, t.ex. att sätta in en radar i en civil polisbil i slutet av en nedförsbacke på en trefilig motorväg med helt fri sikt!
