# ID: svediakorp-gov409134
# author: Korhola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 552
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka kommissionen samt ledamot Seppänen som sammanställt förslaget till betänkande.
Som ledamot av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor är jag speciellt inspirerad av hur man i betänkandet har lyckats ta hänsyn till de ekologiska och till och med socioekonomiska villkoren i en bransch som agerar på marknaden.
Jag vill själv lyfta fram torven som behandlas i punkt två i betänkandet.
I betänkandet kräver man att torvindustrin skall ingå i skogsklustret.
Kravet är synnerligen motiverat.
Med tanke på EU: s energipolitik stöder det genomdrivandet av flera målsättningar, vilket unionen strävar efter att verka för och även nyligen framfört i sin grönbok som behandlar energi.
Torven förstärker vår serviceberedskap och självförsörjning inom energiproduktion, vilka nu försvagas på ett oroväckande sätt, främjar kombinerad produktion av el och värme och medför synergieffekter som hänför sig till energiutvinning ur trä och torv.
I den mån som torven årligen ökar utgör den helt klart även en förnybar energikälla.
Därutöver har torven många positiva effekter såväl regionalt som sysselsättningsmässigt sett.
På det hela taget borde torven snarare jämföras med trä och inte med till exempel kol, dit den nu tvärt emot fakta räknas i EU-klassificeringen.
Torvens förnybarhet är ett obestridligt biologiskt faktum.
Det bildas ständigt ny torv genom mossväxternas assimilation och uppkomsten av förna.
Den bildas i grunden på exakt samma sätt som andra växtbaserade biomassor, till exempel trä.
Tiden som går åt är dock längre.
Enligt en färsk objektiv vetenskaplig utredning borde man därför skilja torven från fossila bränslen, vilka tar miljontals år att bildas.
I enlighet med hur den uppstår och dess förnybara karaktär räknas torven till biomassabränslena, men eftersom den förnyas märkbart långsammare än andra borde man upprätta en ny tredje kategori mellan de fossila och de snabbt förnybara energikällorna, långsamt förnybart biomassabränsle.
Av torvförbränningen, liksom också av vedförbränningen, uppstår tveklöst växthusgasutsläpp i atmosfären.
I Kyotoavtalet räknas förbränningsutsläppen av trä inte till ett lands utsläppsbörda, eftersom kolet som finns bundet i träet i varje fall skulle frigöras när trädet förmultnar.
Under de senaste åren har det även gjorts undersökningar om kolbalansen och gascirkulationen i torvmossarna, vilkas resultat har visat att det vore önskvärt att man gjorde en ny beräkning av torvens förbränningsutsläpp, där man tar hänsyn till mossarnas gasbalans som en helhet.
När man talar om torv är det bra att påminna om skalan.
Arealen som berörs av energianvändningen är mycket liten jämfört med mossområdena som används inom skogs- och jordbruket.
Torvtäkterna i de nordliga torvländerna utgör under en promille av den totala arealen.
Den kommersiella användningen av torv spelar trots allt en betydande roll på områden med stora mossområden.
I Finland använder man till exempel årligen under hälften av det årliga torvtillskottet.
Man rör alltså inte kapitalet, eftersom räntorna täcker till.
För att förbättra konkurrenskraften uppmanas kommissionen i betänkandet att förstärka samordningen och samstämdheten i gemenskapens sektorsrelaterade åtgärder som påverkar skogsklustret.
Speciellt behovet av samordning och samstämdhet verkar gälla för torvens del, och ett viktigt steg på denna väg är att ändra klassificeringen av torv samt dess status så att de motsvarar torvens verkliga karaktär.
