# ID: svediakorp-gov409125
# author: Paasilinna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 417
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionär och bästa kolleger!
Jag tackar föredraganden för ett för honom så typiskt idogt arbete beträffande detta betänkande, vilket ju är en omfattande beskrivning av ett människoliv i en trädrik omgivning.
Vår yta är till en tredjedel täckt av skog och när våra grannar i öst kommer med ökar skogsandelen ytterligare.
Den skogsbruksbaserade industrin sysselsätter faktiskt två och en halv miljon människor, vilket inte är litet, och som vi vet utgör den en tiondel av industriproduktionen.
När man räknar ut den mängd koldioxid som binds i skogarna, anser jag att man även måste ta hänsyn till det trädbestånd som har odlats och vårdats före år 1990.
Annars tar man inte hänsyn till arbetet under detta decennium när man räknar ut motvikten till växthusutsläppen.
Då går det nämligen så att man endast belönar dem som har gjort sig av med sin skog och nu skyndsamt försöker plantera något, sedan man först under århundraden har förstört den.
Man straffar dem som under årtionden skött sitt skogsbruk omsorgsfullt, levt av trädbeståndet och känner till denna känsliga ömsesidiga balans, eftersom det finns medlemsstater där det inte längre finns plats att plantera ett träd, om man nu inte planterar dem på sitt eget tak.
Därför är punkt 17 i detta betänkande mycket viktig.
Skogarna och haven utgör de viktigaste koldioxidsänkorna och -förråden och man har upptäckt att även förmågan att uppta kol till och med är större i skogarnas jordmån än hos själva trädbeståndet i norr.
Men bästa kolleger, situationen är ju den att vi inte kan odla hav, av dessa två element kan vi endast odla skog.
Skogen inger ju oss frid.
Den utgör en allt större trivselfaktor - jag tycker att den mäter sig bra med Nintendo - och den skapar ekologisk jämvikt.
Trädet är sympatiskt även som dött och man kan luta sig mot det i både kyla och värme, mot en sten enbart i varmt väder.
Det finns alltså skäl att göra användningen av trä mångsidigare, särskilt nu när vi är i ett skede där kommunikationen förflyttar sig allt längre bort från trädbaserat papper.
Jag föreslår därför att kommissionen bifogar en sammanfattning av idéer om träets mångsidiga användning till något lämpligt dokument, eftersom vi just nu befinner oss på en topp inom skogsbruksbaserad produktion.
Nu ändras grunderna för verksamheten och man finner nya metoder.
