# ID: svediakorp-gov409113
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 601
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag är för en mer balanserad fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen, i jämförelse med nuläget.
Men jag är inte lika pretentiös som föredraganden och påstår att allt skulle bli annorlunda och bättre om lika många kvinnor som män deltog i beslutsprocessen.
Man får trots allt inte anklaga män i största allmänhet, t.ex. när det gäller försvaret av barns rättigheter eller miljöhänsyn, för att endast nämna några exempel som föredraganden tar upp i det här sammanhanget.
Det finns som tur är män som är begåvade och ivriga försvarare av de rättigheter och intressen som är viktiga för oss.
Det finns tyvärr också kvinnliga politiker som man inte kan räkna med, även när det endast handlar om att presentera fler kandidater på valsedlarna.
Under min långa politiska karriär kan jag tala om att det framför allt har varit kvinnor som skrämts av min konkurrens och har försökt sätta käppar i hjulet.
Vi måste självklart konstatera att trots den utmärkta politik för lika behandling och lika möjligheter som gemenskapen utvecklat sedan 1975 och trots - framför allt - rådets välmenande rekommendation från 1996 om en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen, är framstegen mot dessa mål långsamma; takten påminner mer om snigelns och sköldpaddans än om kapplöpningshästens.
Att jag i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor ändå röstade emot detta förslag till resolution om Europeiska kommissionens rapport, beror på att det innehåller en del överdrivna, ja t.o.m. kontraproduktiva anspråk och krav för kvinnor som vill delta fullt ut i beslutsprocessen.
Jag är således emot en kvot på 40 procent och att det skulle vidtas åtgärder för att främja en balanserad fördelning mellan könen om denna kvot inte uppfylldes.
Min uppfattning är att det krävs sådana åtgärder såväl nu som i framtiden, oavsett den procentuella fördelningen.
Jag vänder mig mot kravet på att politiska partier skall införa kvotsystem, särskilt " saxningssystemet ", som syftar till att åstadkomma en balanserad fördelning på valsedlar. "
Saxningssystemet " skulle inte vara förenligt med vallagen i mitt land, där det lyckligtvis inte är jag som beslutar vilken plats en kandidat skall ha på listan för att bli vald, utan folket - vilka de väljer att rösta på.
Vad som behöver göras är att uppmana de politiska partierna att reformera sina strukturer och förfaranden, i syfte att avskaffa direkta och indirekta hinder mot kvinnors deltagande.
Staterna skulle kunna använda ekonomiska incitament för att uppmuntra partierna att sätta upp fler kvinnliga kandidater på valsedlarna.
Till sist är det absurt att uppmana till att man inrättar ett nätverk enbart för kvinnor på ledande poster och i beslutsfattandet, när många män som redan har en sådan roll och sådana poster i högsta grad skulle behöva det.
Min grupp har lämnat in ändringsförslag för att ta bort de kontraproduktiva krav som jag har beskrivit, och jag hoppas att dessa ändringsförslag kommer att antas.
Tillåt mig att framföra ännu en synpunkt på den franska översättningen av våra ändringsförslag, vilket jag inte bör göra före omröstningen.
Detta är en bristfällig översättning.
Ändringsförslagen är inte bara obegripliga: som medförfattare måste jag också säga att känner jag mig som en katt som inte kan finna sina ungar när jag läser ändringsförslagen på franska.
Det är således den tyska texten som är giltig, herr talman.
Det vill jag att vi känner till och tar hänsyn till när vi röstar.
