# ID: svediakorp-gov409104
# author: Cappato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru Karamanou!
Jag tror inte att det relativt låga antalet kvinnor, eller för den delen även ungdomar, i våra parlamentariska församlingar beror på ett överskott av demokrati, utan snarare på ett underskott, och jag tror de vallistor som utarbetas av partierna och som faktiskt tas fram - vilket ni också önskar i ert betänkande - som låsta listor där det inte finns någon möjlighet att välja den kandidat man själv föredrar, är ett utmärkt system för att skapa en balanserad fördelning i partierna mellan de kvinnor och män som finns i våra församlingar, dvs. av tjänstemännen inom partierna och de kandidater som partierna väljer.
Jag tror i stället att eftersläpningen när det gäller antalet kvinnor, och även ungdomar, i våra församlingar kan skyllas just på valsystemen som hindrar att kandidaterna ställs mot varandra, att de aldrig konfronteras så att de kan väljas, till exempel i primärval, av människorna snarare än av partisekretariaten.
Jag tror inte att det går att få fram statistiska bevis som är särskilt tydliga i ena eller andra riktningen - jag vet inte vad Margaret Thatcher eller Hillary Clinton skulle ansett om ert system jämfört med majoritetssystemet - men jag hävdar att många siffror och undersökningar pekar på motsatsen jämfört med era teser.
En annan rekommendation som ni formulerar i motiveringen till ert betänkande är, hör och häpna, att man borde införa statliga bidrag till de partier som har störst antal kvinnor i parlamentet.
Även om ni haft de bästa avsikter så tror jag att en sådan lösning riskerar att bli en byråkratisk och subventionerad väg för att nå fram till en jämlik fördelning i våra församlingar, en väg som jag inte anser vara den rätta.
Vi behöver mer, och inte ännu mindre, demokrati för att kvinnorna skall bli mer rättvist företrädda.
