# ID: svediakorp-gov409070
# author: Van Dam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Det är måhända bekant att vår grupp inte är övertygad om nödvändigheten av alla nuvarande befogenheter.
På området för den europeiska transportpolitiken är de emellertid oomstridda.
Gränsöverskridande problematik kräver ju gränsöverskridande svar.
Det är vi överens med varandra om i denna kammare.
Därför förvånar det mig att åsikterna går så vitt isär i detta ärende.
Vi har ju till syvende och sist kommit överens med varandra om att vi måste sträva efter en hållbar transportpolitik, där vi inte endast ser till rörligheten här och nu, utan också till att rörligheten måste förbli möjlig i framtiden.
Betraktat ur den synvinkeln är det nödvändigt att användare av olika transportformer står för de kostnader som dessa transporter orsakar, så att skador kan återställas eller förebyggas.
Detta gäller såväl de interna kostnaderna för infrastrukturen som de externa kostnaderna, som är svårare att härleda och tilldela.
I den föreliggande resolutionen ligger tonvikten i hög grad på de interna kostnader som måste beräknas med stor noggrannhet på detta stadium.
Trots att dessa kostnader utgör en påtaglig del av de totala kostnader som har förorsakats, kan man inte i och med det utgå ifrån att de totala kostnaderna är kända.
Avsaknaden av fullständiga kunskaper om storleken på en viss kostnadspost utgör inget legitimt skäl för att utelämna denna post i den metodik som skall utarbetas.
På den punkten håller jag helt och fullt med kollega Bouwman, vilket jag även gjorde i fråga om hans anförande.
Jag är också överens med de tveksamma kollegerna om att uttaget av alla kostnader inte får leda till att transportörernas marginaler blir så små att deras existens hotas.
För att förebygga det bör vi emellertid inte försöka hålla transportpriserna så låga som möjligt och därigenom ta ut så lite kostnader som möjligt, utan vi bör i stället erbjuda transportörerna rättsligt stöd för att styra de kostnader som har förorsakats till den grupp som de tillhör, det vill säga slutanvändarna.
Till sist vill jag påpeka att det från konkurrenssynpunkt är optimalt när alla transportsätt behandlas på ett likadant sätt.
Det får emellertid inte vara vår enda utgångspunkt.
Med utgångspunkt från vår strävan mot hållbar rörlighet måste vi framför allt inrikta oss på de transportsätt som tillfogar samhället och den miljö vi lever i minst skada.
Att stödja utvecklingen av ett sådant transportsätt är förvisso inte idealiskt från konkurrenssynpunkt, men med tanke på det mål vi måste uppnå är det på alla sätt och vis, även politiskt, berättigat.
Som ni förstår kan jag inte ge den föreliggande resolutionen mitt oreserverade stöd.
