# ID: svediakorp-gov409025
# author: Foster (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 322
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Såsom nämndes kom rådet och kommissionen 1989 överens om att de måste börja arbeta med harmoniseringen av det tillämpliga regelverket för civil luftfart för att kunna bibehålla en hög säkerhetsnivå och säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden.
Följaktligen antog gemenskapen rådets förordning 3922 / 91.
Förordningen innehåll en förteckning över ett antal tekniska krav - s.k.
JAR-krav - framtagna av den gemensamma luftfartsmyndigheten (JAR).
Det var inte syftet med denna förordning att på nytt öppna en debatt om substansen i JAR: syftet var att få en harmonisering.
Dessutom bör man var medveten om att JAR-OPS har genomförts på nationell bas och är tillämpliga för europeiska länder utanför EU.
Därför måste ändringarna bli minsta möjliga eftersom det inte kan finns två olika uppsättningar operativa föreskrifter som gäller i Europa.
I kommissionens ursprungliga förslag framhävdes fyra områden som man fann vara oförenliga i gemenskapens lagstiftning: undantag, leasing, registrering och utbildning av kabinbesättningar.
Tyvärr har debatten hittills inriktats på handbagage och begränsade flygarbetstider för flygplansbesättningar.
På den första punkten - handbagage - motverkar ändringsförslagen konkurrens och kan inte tillämpas för flygbolag från tredje land.
Tillräckliga föreskrifter finns redan som inte tillåter att handbagage förs ombord som inte kan stuvas undan på säkert sätt - jag kan garantera det som medlem av kabinbesättningar under 26 år.
Om min andra punkt - begränsade flygarbetstider, som redan är starkt reglerade och överenskomna genom nationella regeringar - omfattas nu civilflyget i arbetstidsförordningen.
Oavsett det beslut som fattades den 1 maj skulle denna fråga ha behövts hänvisas tillbaka till nationella regeringar för vidare diskussion.
Det är inte parlamentets sak att lagstifta om begränsning av flygarbetstider.
Till sist tror jag att framtida betänkande som rör säkerhet och mycket tekniska frågor som detta skall vara föremål för ett förenklat förfarande för att få igenom nödvändiga ändringar snabbare.
