# ID: svediakorp-gov409021
# author: Schmitt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar, kollega Simpson!
Mycket av det ni säger kan man inte annat än hålla med om.
Det stämmer att det 1989, inom ramen för avregleringspaketet, gjordes klart att Europeiska gemenskapen inte bara måste se till att konkurrensen blir rättvis, utan även måste se till att säkerheten inom luftfarten garanteras.
Till detta syftar också den här ändringen av förordningen som lagts fram, och jag anser att det är rätt att de europeiska institutionerna tydligt tar sitt ansvar.
Detta innebär att om vi har befogenhet att reglera luftfarten i Europa, då måste vi också handla i enlighet med detta.
Å andra sidan måste vi också göra det tydligt att parlamentet och politiska organ som kommissionen och rådet inte vill sätta sig över fackmäns uttalanden.
Därför kan jag bara välkomna att vi i utskottet förde en mycket saklig diskussion, där egentligen ingen försökte gå in på tekniska regler, för att så att säga sätta den politiska kunskapen före fackmäns kunnande.
Ni pekade också mycket riktigt på något som är mycket klart ur min synvinkel, att det måste finnas en reglering av arbetstiderna.
Jag är själv överraskad, för arbetsmarknadens parter har trots denna process ännu inte lyckats få en reglering till stånd.
Därför anser jag också att det är rätt att vi som parlament ännu en gång gör det klart och tydligt att vi av arbetsmarknadens parter - både flygbolag och företrädare för arbetstagarna - förväntar oss att de uppfyller sina förpliktelser.
Vi är beredda att ta med detta inom ramen för den andra behandlingen av den här förordningen.
Vi är å andra sidan emellertid lika beredda att i stället införa egna regler om inte arbetsmarknadens parter uppfyller sina förpliktelser.
För en sak är klar: Flygsäkerheten måste komma i första rummet.
Flygsäkerhet följer dock inte bara av regleringar, i synnerhet inte av överregleringar.
Därför säger jag också mycket tydligt: Även om vi till stora delar kan rösta ja till ert betänkande anser vi inte att det är lämpligt att parlamentet för in egna detaljerade grundvalar i den här förordningen - exempelvis om " en enda kabinbesättningsmedlem " eller sysselsättningens längd, alltså hur länge någon har varit verksam som kabinbesättningsmedlem.
Därför kommer vi tyvärr inte att rösta för era ändringsförslag 9 och 10, som påverkat detta lagförslag.
Jag var något överraskad över hur intensivt utskottet för regionalpolitik, transport och turism behandlade och diskuterade frågan om handbagage.
Enligt min åsikt är det ingen fråga för ett parlament, och jag kan bara ropa till Simpson och mina övriga kolleger: Låt flygbolagen reglera det, det är ingen uppgift för ledamöter!
