# ID: svediakorp-gov408950
# author: Andersson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 561
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ledamöter av kommissionen och ledamöter av parlamentet!
Jag hälsar med glädje Sveriges statsminister Göran Persson välkommen till parlamentet.
Jag brukar se fram emot alla ordförandeskap, men detta ordförandeskap är något alldeles speciellt och jag har särskilt stora förhoppningar.
Jag tycker att de prioriteringar som Sverige har fastställt är bra - de tre E: na.
Det rör sig om ett begränsat antal områden, viktiga områden, som ligger väl i linje med EU: s dagordning.
Viktigast är naturligtvis utvidgningen.
Det är en historisk uppgift att förena öst och väst på vår kontinent efter år av kallt krig.
Jag kan själv inte se en större och viktigare uppgift att få vara med och slutföra under mitt politiska liv.
Sveriges ambitioner att kunna påskynda processen på detta område är vällovliga.
Jag hoppas att förhandlingarna snart kan föras i hamn med de första länderna och att man snart kan sätta ett måldatum för när de första länderna kan bli medlemmar.
Jag inser att detta är svårt.
Jag inser också att det måste bygga på realism och att man inte skall skapa falska förhoppningar.
Men samtidigt är det viktigt för befolkningarna i kandidatländerna att de inte misströstar och att de ser ljuset i tunneln.
Den andra prioriteringen gäller jobben.
Sverige har varit pådrivande när det gäller sysselsättningen.
I Stockholm är det meningen att man skall binda ihop sysselsättning, socialpolitik, kunskapsutveckling och näringspolitik till en samlad politik.
Den metod som används är den öppna samordningsmetoden.
Vad vi i parlamentet skulle vilja är att vi, precis som i lagstiftningen, får en roll i denna metod, eftersom den blir allt viktigare.
Jag skulle vilja få signaler angående detta.
Det tredje prioriteringen gäller långsiktigt hållbar utveckling.
Det rör sig om ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet, men också om hållbarhet på miljöområdet.
När det gäller miljöpolitiken är ju EU ganska framgångsrikt.
Det beror på att de som har minst ambitioner inte kan blockera beslut, men det beror också på att parlamentet har medbeslutanderätt på miljöområdet.
Det som saknas i strategin är att miljöpolitiken kopplas samman med de tidigare nämnda områdena.
Detta bör ske inför mötet i Stockholm och bli ett resultat av mötet i Göteborg.
Att man kom överens i Nice var viktigt, inte minst för utvidgningsprocessen.
Allt var dock inte bra, t.ex. de krångliga reglerna för medbeslutande.
Det sätt på vilket man fattade beslut bakom lyckta dörrar var inte heller bra.
Sverige har öppenhet på sin dagordning och skall driva frågan om offentliga handlingar.
Jag hoppas att Sverige också går i bräschen för att få en öppnare beslutsprocess.
Jag hoppas verkligen att Sverige kan bidra på detta område.
Låt mig också säga något om krishanteringen.
Aktiv krishantering och militär alliansfrihet är inte detsamma som passivitet och har aldrig inneburit passivitet.
Aktiv krishantering handlar om att försöka förebygga konflikter.
Att tillämpa civil krishantering och först i sista hand ta till militära medel är det som Sverige och Finland har gått i spetsen för, vilket är bra och vilket kommer att utvecklas.
Det finns en stor majoritet för det.
Jag hälsar än en gång Sverige välkommet som ordförandeland.
