# ID: svediakorp-gov408940
# author: Barón Crespo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 947
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, ärade ledamöter!
Jag vill först av allt hälsa rådsordföranden, statsminister Persson, välkommen.
Det är första gången Sverige innehar rådets ordförandeskap och man har uttryckt sina prioriteringar, de berömda tre E: na, vilka sammanfaller med de europeiska socialisternas och socialdemokraternas vilja, för jag kan med stolthet säga, att Persson och hans parti hör till min politiska familj, och dessutom har Sveriges statsminister här hållit ett försvarstal för den europeiska sociala modellen och dess anpassningsförmåga i globaliseringstider som fyller oss med stolthet.
(Applåder)
Jag vill säga att beträffande sysselsättningen så kan ni räkna med oss vid toppmötet i Stockholm, för att tala om sysselsättning, innovation och om det ord ni avslutade ert tal med: social sammanhållning.
När det gäller utvidgningen hoppas jag att Sveriges entusiasm för utvidgningen hjälper svenskarna att förälska sig mer i Europeiska unionen.
Och beträffande miljön stöder vi Sveriges initiativ att ge innehåll åt den hållbara utvecklingen.
Fru talman!
Rådets ordförande har nämnt en av de frågor som är grundläggande för oss, nämligen den europeiska allmänhetens situation.
Den Eurobarometer som i dagarna publicerats i olika tidningar pekar på den schizofreni vi befinner oss i.
Medborgarna, inklusive de i Förenade kungariket, kräver fler europeiska lösningar på problemen och trots det har de en låg tillit till institutionerna.
Detta är ett ämne som gäller oss alla, kommissionen och parlamentet, och även de nationella regeringarna.
Beviset ligger i galna ko-sjukeproblemet.
Kommissionen, och jag talar om Santerkommissionen, fyllde sin uppgift, och även Prodikommissionen.
Parlamentet inrättade en undersökningskommitté 1997 och i helgen har vi återigen fått se hur regeringarna, när det gäller Österrike och Italien, erkänner problemet först när de inte har något annat val.
De fortsätter med sin strutspolitik när vi behöver europeiska lösningar på de europeiska problemen.
Nästa fråga som det svenska ordförandeskapet kommer att ägna sig åt och som vi alla kommer att arbeta med från år 2001, som börjar nu, fram till år 2004 - det är fyra år och många val däremellan, inklusive valet till Europaparlamentet - är frågan om " efter Nice ".
Jag skulle här vilja rikta en uppmaning till det svenska ordförandeskapet.
Ni är säkerligen inte några stora experter på gemenskapens institutionella labyrint.
Däremot har ni erkända erfarenheter av vad demokrati och öppenhet är, och det är vad vi just nu behöver.
Därför har ni ett särskilt ansvar.
Jag välkomnar också den vilja ni har uttryckt att nå ett klart avtal om ett så känsligt ämne som tillgång till dokument, men vi måste gå längre än så.
Ni deltog de fem dagarna i Europeiska rådet i Nice, och åkte säkert därifrån lika utpumpad som era kolleger.
Här är det inte Monnets metod som gäller, och där ger jag ordförande Prodi rätt.
Det är den mellanstatliga metoden som gäller, och dessutom vill jag peka på - vi befinner oss i den skandalen -, att ambassadörerna fortfarande håller på att avsluta förhandlingarna.
Ni sade att fördraget kommer att skrivas under inom en månad.
Och då får vi se vilka förändringar som förs in i fördraget.
Så får det inte gå till.
Denna metod måste upphöra.
(Applåder) Därför finns det, frånsett vad ni sade när ni åkte därifrån, en positiv sak i bilaga IV: där talas det inte om en regeringskonferens; ni talar om en medlemsstaternas konferens.
Och ni sade konkret att parlamentet har en unik initiativroll, och som vi här håller på att förändra, jag håller mig till det förslag ordförande Prodi har lagt fram - och det är ett initiativ från kommissionen som jag applåderar.
Vi har fyra år på oss.
Han har föreslagit tre faser: den första, en öppen reflektion.
Jag skulle vilja uppmana rådet att ta med detta i den första fas som ni skall inleda och som avslutas i Laeken, där vi måste hitta den bästa metoden för att gå framåt, och inte bara tala om unionens framtid, utan också debattera det utvidgade Europas framtid, för efter Nice är dessa länder redan med oss och de måste lära sig hur vi fungerar, vilket är en ganska besvärlig fråga.
Jag ber alltså rådets ordförande att ni också lägger fram initiativ inför toppmötet i Laeken i slutet av året.
För det andra, vilken metod?
För mig och min grupp måste metoden vara den demokratiska metod som används i alla våra länder; att debatten sker i parlamentet och att det sker i ljus och med stenografer.
I dag sker det redan med Internet.
Detta är en anpassning och förbättring av konventionsmetoden.
Inte mer än så.
Och givetvis att föra ut debatten i alla medier, men inte sätta det civila samhället framför parlamenten, för vi har representativa demokratier och vi måste utforma ett komplext system.
Slutligen, fru talman, och med detta slutar jag, anser jag att medlemsstaternas konferens skall vara den sista händelsen, där man beslutar om konkreta frågor, och inte en långsam och oändlig process.
Med detta, fru talman, och nu slutar jag på riktigt, hade ni kunnat lägga till ytterligare ett E i den europeiska processen, och jag säger som spanjor: E som i esperanza (förhoppning).
(Applåder)
