# ID: svediakorp-gov408929
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 686
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I den här debatten om förberedelserna inför den årliga konferensen om mänskliga rättigheter i Genève och Europeiska unionens bidrag till denna, skulle jag vilja koncentrera mig på tre frågor.
Jag vill säga något om situationen i Burma, i Indonesien samt förekomsten av barnsoldater.
Det är nästan tio år sedan Aung San Suu Kyi valdes till Burmas president och hennes parti, NLD, fick majoritet i det burmesiska parlamentet.
Sedan dess lider Burma under en militärdiktatur, ett stort antal parlamentsledamöter har avrättats eller flytt, och det förekommer en exempellös terror mot politiska motståndare och minoriteter.
Jag har länge varit medlem av Pidi-Burma, en grupp som leds av Norges tidigare statsminister Bondevik, och jag har besökt de burmesiska flyktinglägren i Thailand.
Jag tycker mig ha en god uppfattning om vad som sker i landet.
Jag hör nu att det är tal om samtal mellan Aung San Suu Kyi och den militära ledningen och att Europeiska unionen kommer att skicka en delegation under svensk ledning till Burma nästa månad.
Jag vill då framföra en varning: låt er inte bli förda bakom ljuset.
Den militära regimen där har redan tidigare gjort så kallade eftergifter som senare visat sig vara helt värdelösa, och det har ofta skett strax före ett EU-Asean-toppmöte eller strax före konferensen i Genève.
Vi råder er till att ändå ha en mycket kritisk resolution om Burma tillhands i Genève, och tveka inte att yrka på sanktioner eller investeringsförbud i fråga om Burma.
Jag säger detta med eftertryck; jag ingen större förespråkare för sanktioner, men om det är något land som förtjänar det så är det Burma.
Så till Indonesien, det landet befinner sig just nu mitt i en demokratiseringsprocess, och regeringen utsätts för hårt motstånd.
Landet har oerhörda problem med ett antal regioner, som exempelvis Aceh, Moluckerna, Irian Jaya och Timor.
Man talar nu om mer än en miljon flyktingar och tiotusentals döda och sårade.
Det är framför allt illojala militärer och fundamentalistiska muslimska grupper som gör sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Regeringen ingriper inte i tillräcklig utsträckning, och därför är en resolution i Genève meningsfull och nödvändig.
Inte för att angripa regeringen Wahid, utan för att uppmana regeringen att göra någonting åt de här kränkningarna och ställa de skyldiga inför rätta.
Till sist vill jag fästa uppmärksamheten vid det, framför allt i Afrika, växande problemet med barnsoldater som med hjälp av droger hetsas till att utföra de mest fruktansvärda handlingar.
Vi ser det i Sudan, i Sierra Leone och även i andra länder förekommer det i allt större utsträckning.
Här handlar det om en dubbel kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Först blir dessa barn kidnappade, och sedan drillas de med hjälp av droger och andra tekniker till att mörda och lemlästa andra människor.
Och när jag ser till regeringen i Sudan, så förtjänar den extra hård kritik eftersom den tillåter dessa grupper på sitt territorium i södra Sudan, varifrån de utövar terror i Uganda.
Dessa grupper kidnappar också flickor från skolor i norra Uganda för särskilda tjänster.
Därigenom uppstår egentligen en tredubbel orätt mot dessa barn.
Jag anser att det är högst angeläget med ett hårt uttalande i Genève om dessa metoder, och jag uppmanar således Europeiska unionen att lägga fram en sådan resolution.
Herr talman!
Jag instämmer naturligtvis med den kritik som riktas mot Kina för deras agerande gentemot Tibet, kritiken mot Ryssland för deras agerande i Tjetjenien, kritiken beträffande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i konflikten mellan Israel och palestinierna, även när det handlar om de motbjudande offentliga dödsstraff som har utförts.
Jag instämmer med kritiken mot Iran och mot bristen på religionsfrihet, frihet för kvinnor och tryckfrihet, men vi får inte glömma Burma, Indonesien och barnsoldaterna.
Det är framför allt det som är mitt budskap.
