# ID: svediakorp-gov408923
# author: Wuori (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 469
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De mänskiga rättigheterna är en oskiljaktig del av unionens värde- och rättsgrund.
Frånsett vissa skillnader i utgångsläge är de även universella.
EU har emellertid ingen människorättsstrategi, ansvaret ligger på den enskilda medlemsnationen.
Då strategin saknas, övergår taktiken i strategi.
Detta kan medföra att politisk ändamålsenlighet dikterar när och hur man ingriper i människorättskränkningar, vilket i någon mån är oundvikligt.
En sammanslutning av EU: s typ, som bygger på respekt och försvar av mänskliga rättigheter, bör emellertid kunna prestera en mera konsekvent och målmedveten politik i människorättsfrågor än vad nu är fallet.
Det är viktigt för unionen att ha en gemensam röst i denna fråga.
Det är därför med tillfredställelse jag konstaterar att vi nu är i tillfälle att i god tid diskutera de viktigaste frågorna för rådet i den kommande konferensen som hålls av FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Människorättsfrågorna bör tas på allvar även då man inte behöver ett politiskt alibi för någon intervention.
Människorättsfrågorna har ett värde i sig, ett värde som minskar om de i enstaka fall nyttjas som medel för att nå andra, kanske i och för sig legitima, mål.
Det är också möjligt att man av handelspolitiska skäl eller andra orsaker håller tyst om till och med grova människorättskränkningar.
Denna tendens kan skönjas också i vårt sätt att förhålla oss till ärendena på föredragningslistan till FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna, på såväl regional som nationell nivå samt beträffande sakfrågorna.
Frågor som borde granskas noggrannare är till exempel undertryckande av yttrandefriheten eller tortyr samt straffrihet emot vilka Amnesty International senast förde en kampanj.
Åtgärder för detta särskilda ändamål är alltså inte tillfyllest, men människorättsfrågorna får inte heller utgöra enbart ett överallt närvarande retoriskt sötningsmedel, ett slags politiskt NutraSweet utan verkliga konkreta effekter.
För att EU: s stämma skall bära längre och tydligare, måste gemenskapen finna en egen uttrycklig och konsekvent linje och stabilisera verksamheten på detta område.
Därför måste samarbetet mellan institutionerna göras smidigare och speciellt Europaparlamentets roll förstärkas i framtiden.
Framför allt måste vi här i parlamentet aktivera oss och hålla våra egna retoriska löften.
Detta igen förutsätter ett långsiktigt och systematiskt engagemang i arbetet för människorättsfrågor även om man inte uppnår direkta fördelar av det eller uppmärksammas i medierna.
Rapporteringen och uppföljningen måste effektiveras, vilket vid sidan av en god vilja kräver tillräckliga resurser och beredskap att ingripa på diplomatisk väg.
I detta avseende är organisationer som är oberoende av regeringar samt medborgarrättsrörelserna till oersättlig hjälp.
De för också med sig en frisk fläkt till vår instängdhet där vi sitter som pantfångar för våra egna snäva dagsaktuella intressen.
