# ID: svediakorp-gov408780
# author: Dybkjær (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 452
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, jag hör, liksom andra här i salen, till den lyckliga grupp av människor som har besökt Bangladesh, inte flera gånger som kommissionären, men jag har ändå kunnat bilda mig en uppfattning, och det är med den bakgrunden som jag vill understryka vikten av att samarbetet mellan EU och Bangladesh fortsätter och vidareutvecklas.
Bangladesh har vissa förutsättningar, som en rad andra u-länder inte har, vid det att landet - och det tycker jag är mycket viktigt - bara har ett språk och en religion, och bara består av en stam, vilket betyder att de etniska konflikter, som vi t.ex. ser i Afrika, inte existerar här, ej heller några religiösa krig, men det betyder också att det blir ännu värre om vi sviker just ett sådant land, eftersom Bangladesh ju inte har en rad av de problem som vi ser i andra länder, och vi sviker landet om vi inte satsar hårt på utvecklingsbistånd och annat bistånd.
Bangladesh kan endast klara sig om vi är villiga att hjälpa landet, och det vill säga både EU, som kommissionären var inne på, men också medlemsstaterna, där jag ju då kan framhäva mitt eget land, Danmark, som en av de största givarna på området.
Det finns tre punkter som jag gärna vill framhäva utöver de vanliga behoven av bistånd och utveckling.
Vi har behovet av ett bra regeringsstyre och att stödja demokratin.
Det har andra varit inne på, så det skall jag inte ytterligare kommentera.
Vi har behovet av ett fortsatt stöd till kvinnornas självständighetsrörelse, bl.a. genom att fortsätta att vidareutveckla stödet till mikrokrediter.
Det råder ett stort kvinnoförtryck i landet, som några talare har framhävt, så det skall jag heller inte gå närmare in på.
I detta sammanhang vill jag gärna säga att det mest upplivande med mitt besök just var kvinnorna.
Men jag vill gärna understryka behovet av att vi nu går vidare.
Vi kan inte nöja oss med mikrokrediterna, vi måste ta oss över till nästa fas i utvecklingen, vare sig det rör sig om textilier eller annat.
Så kommer jag till min tredje punkt, som kommissionären kanske ser lite annorlunda på.
Jag menar att vi kanske i det sammanhanget kan använda oss av informations- och kommunikationstekniken, just också för att stödja kvinnorna, eftersom att de nu en gång för alla är en bärande kraft i samhället, för att således ge dem ett lyft och för att på det hela taget stärka den vidare utvecklingen av landet.
