# ID: svediakorp-gov408768
# author: Maat (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill allra först gratulera kollegerna Gallagher och Poignant till det sätt på vilket de har givit en ansats till den nya grönboken.
Det verkar nämligen den här diskussionen vara en förberedelse för och man skulle kunna säga att vi missbrukar de här betänkandena på ett lämpligt sätt för en synpunkt på det.
När det gäller fiskeripolitiken så är det egentligen en sak om vilken vi måste säga att kursen måste ändras på ett antal punkter och med avseende på den diskussionen skulle jag vilja göra några inlägg, naturligtvis även utifrån det område jag kommer från, för att ange vad vi förväntar oss av grönboken.
Till att börja med gäller det kontrollen inom EU och särskilt kvotkontrollen.
Den måste regleras bättre i framtiden eftersom politiken står och faller med den och om man vill skapa en riktigt strukturerad politik så måste kontrollen vara bra också.
Det är också huvudfrågan och på sikt kommer vi också att behöva fundera över sanktioner på det området när länder inte har några lämpliga system för kvotkontrollen.
Den andra viktiga punkten för den framtida politiken är ett omstruktureringsprogram som bör utarbetas som ersättning för det nuvarande fleråriga utvecklingsprogrammet.
Det europeiska stödet bör främst gå till en verklig kapacitetsbegränsning och miljö- och kvalitetsinvesteringar med följande åtgärdspunkter: en reglering av antalet dagar till havs i alla EU-länder, i mitt land har vi mycket goda erfarenheter av det, vilket också visade sig vid fiskerikonferensen i Bryssel för några månader sedan.
En annan punkt är ett premiesystem för användning av nät som begränsar bifångsterna, en verklig teknisk förbättring alltså.
Den tredje punkten är ett så kallat set aside-system för områden som drabbats hårt av fiskbeståndets minskning.
Jag tänker till exempel på de områden i Europa som är mycket beroende av torskbeståndet och dess minskning.
Det måste Europa däremot investera i.
En fjärde punkt för mig är den omorganisering av fiskepolitiken som måste ges mer form.
En femte punkt är verklig investering i livsmedelssäkerhet eftersom dioxindiskussionen börjar närma sig fiskerisektorn och det måste vi ha ett ordentligt svar på.
En sjätte punkt är att vi när det gäller miljöproblemen i anslutningsländer i samband med utvidgningen av unionen måste ägna påtaglig uppmärksamhet åt de problem som där förekommer inom området livsmedelssäkerhet.
