# ID: svediakorp-gov408763
# author: Kindermann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 304
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Hur skall och bör Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik se ut efter 2002?
Detta funderar man över bland dem som ägnat sig åt fiskeriet både länge och väl.
Poignants och Gallaghers betänkanden är viktiga milstolpar i den förberedande diskussionen.
Den egentliga reformdiskussionen kommer dock att påbörjas först när kommissionen lagt fram sin grönbok om några månader.
Ändå kan man förstå om företrädarna för de mycket olika fiskeriintressena i Europeiska unionen redan nu försöker påverka förberedelseprocessen inom kommissionen.
Så många krav har ställts på kommissionen.
Ännu, anser jag, är det dock för tidigt för Europaparlamentet att binda sig.
Vi bör inom ramen för dessa båda betänkanden begränsa oss till att ta upp problemen och diskutera olika lösningar.
Båda föredragandena har lagt ned mycket arbete och kartlagt de väsentliga problemen med den gemensamma fiskeripolitiken.
Det vill jag tacka dem så hjärtligt för.
Jag vill bara ta upp tre av dem.
För det första den problematiska frågan med tillgång till vattnen, som åtminstone borde granskas på nytt inom ramen för reformen.
Som grundval när skyddszoner skall slås fast måste man använda vetenskapliga analyser, av vilkas resultat man sedan måste dra rimliga konsekvenser.
För det andra: Regionalisering är ytterligare ett slagord, som alltid framkallar kontroversiella diskussioner.
Här handlar det dock inte om exempelvis en åternationalisering, hur den än skulle se ut.
Vi har inom EU en gemensam fiskeripolitik, och så kommer det att förbli.
För det tredje: Avslutningsvis vill jag än en gång framhäva hur viktigt det är att införliva hela fiskerisektorn - fiskare, vetenskap, industri osv. i den förestående reformprocessen.
Bara på så vis kan vi stärka acceptansen av den nya gemensamma fiskeripolitiken hos berörda parter.
