# ID: svediakorp-gov408751
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 690
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Vid denna sena timme har vi verkligen ett digert program, och denna första fiskeridebatt år 2001 är sannerligen omfattande.
Alldeles särskilt gläder det mig att kunna hälsa er, kommissionär Fischler, välkommen i dag.
Under lång tid ägde fiskeridebatterna rum i Strasbourg på fredagar.
I och med det nya året har fredagen avskaffats, och vi debatterar redan på tisdagen.
Medan många kolleger ändå inte lyssnar på oss i dag, har åtminstone ni kommit.
Stort tack för det!
Å ena sidan knyts många förväntningar och förhoppningar till det nya året, också just av våra yrkesfiskare i unionen.
Jag kan bara nämna reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och kommissionens grönbok, som emotses med spänning.
Men å andra sidan måste jag tyvärr konstatera att orosrynkorna på mina kollegers panna och - såvida jag kan se det härifrån, herr Fischler - även på er panna inte har minskat.
En orsak till detta är säkerligen de pågående och svåra förhandlingarna om fiskeavtalet med Marocko.
Jag befarar att ljuset i slutet av förhandlingstunneln faktiskt ännu inte kan ses.
Men kommissionens varsamma och diplomatiska agerande - låt mig uttrycka det så - vare sig det skett genom er, herr Fischler, eller genom vår kommissionsordförande Prodi, har hos motparten - och jag frestas nästan säga motståndarsidan - bara lett till ett ringa tillmötesgående och därigenom inte till några verkliga framsteg.
Jag beklagar detta djupt, för jag vill ha ett avtal, men, det säger jag också helt tydligt, jag vill inte ha ett avtal till varje pris.
Den ekonomiska ramen är begränsad, och EU: s betalningar och motprestationer till dem måste stå i ett förnuftigt förhållande till varandra.
Här måste Marocko äntligen slå in på en realistisk och förtroendeingivande väg.
Marockos hittills praktiserade hindrande hållning skulle annars kunna bli till en bumerang, ty när allt kommer omkring är fisket inte den enda kontaktpunkten mellan Marocko och EU.
EU skall inte vara en elefant i diplomatins porslinsbutik, men inte heller en loppa som bara hoppar omkring och irriterar.
Vi står inför nästa ekonomiska kompensation för de spanska och portugisiska yrkesfiskarna.
Det är verkligen hög tid att tänka över alternativen och även namnge dem, hur djupgående de än kan vara, ty ett stöd kan och får inte vara någon permanent lösning.
I detta sammanhang kommer det att bli intressant att äntligen närmare titta på undersökningen av analysen av förhållandet mellan kostnader och intäkter för fiskeavtalet och dra de nödvändiga konsekvenserna av detta.
Denna punkt berörs nämligen också i synnerhet i vår kollega Gallaghers betänkande.
En första presentation har ju gjorts, men för ack så länge sedan, och sedan dikterades tystnad.
Vi får passa oss så att det inte är lugnet före stormen, ty tecknen pekar på storm!
Men till att börja med vill jag tacka Pat Gallagher för hans utmärkta betänkande.
Som en av våra mest handlingskraftiga medkämpar i fiskeriutskottet har han än en gång gjort ett förtjänstfullt arbete.
Hur viktig en analys av åtgärderna och utvecklingen är just med tanke på reformen av den gemensamma fiskeripolitiken - det måste jag nu verkligen inte särskilt påpeka.
Men vad kommer att föreslås i kommissionens länge efterlängtade grönbok?
Målet - det står klart för oss - måste vara samklang mellan en förbättring av fiskbestånden och fiskets socioekonomiska betydelse.
Därför anser jag att det är oundgängligen nödvändigt att i högre utsträckning engagera intressegrupperna.
Hit hör också med tanke på de avsevärda brister, som enbart i jordbrukssektorn t.ex. nu genom BSE kommit i ljuset, en tilltalande, ny marknadsföring av fisken, det hälsosamma livsmedlet och den absolut nödvändiga proteinleverantören.
Jag vill säga till er alla att vi har ett stort arbetsprogram framför oss.
Jag ser fram emot en stimulerande och kontroversiell diskussion i det framtida europeiska fiskets intresse.
Jag tror dock att vi aldrig får ge efter i våra bemödanden.
