# ID: svediakorp-gov408748
# author: Gallagher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,099
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman, herr kommissionär!
Jag vill först uttrycka min erkänsla för den hjälp som jag har fått från fiskeriutskottets sekretariat och från min egen grupps sekretariat med att sammanställa detta betänkande.
Jag vill tacka Poignant för hans samarbete under arbetet med betänkandet.
Både jag själv och Poignant var särskilt måna om en sak: att se till att våra betänkanden inte bara kompletterade varandra, utan även - vilket var ännu viktigare - se till att de inte var motstridiga.
När allt kommer omkring behandlar de samma ämne, och jag hoppas att samma anda kommer att råda i kammaren i morgon, när vi röstar om de båda betänkandena.
Enligt förordningen om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk är kommissionen skyldig att minst vart tredje år till parlamentet, rådet och de gemenskapsorgan som företräder sektorn överlämna en rapport om tillämpningen av åtgärderna och utvecklingen inom den gemensamma fiskeripolitiken.
Denna rapport återspeglar åren 1996 till 1998.
Tidpunkten för det föreliggande meddelandet ger det en särskild betydelse, eftersom det utgör en länk till den grönbok om översynen av den gemensamma fiskeripolitiken som kommer att offentliggöras.
Det är alltså inte bara en historisk översikt utan innehåller även kommissionens tankar om den gemensamma fiskeripolitikens framtid och utformning efter 2002.
Detta är, naturligtvis, välkommet.
Rapporten täcker in alla aspekter av den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet bevarande och förvaltning av resurserna, strukturpolitik, extern fiskeripolitik, marknadspolitik samt övervakning och kontroll.
I slutsatserna till sitt meddelande tar kommissionen bland annat upp följande prioriteringar: bättre samstämmighet mellan den gemensamma fiskeripolitikens olika mål, till exempel bevarande av resurser, flottans finansiella effektivitet och säkerställande av sysselsättning i områden som är beroende av fisket, beaktande av den ekonomiska dimensionen inom fiskeförvaltningen, bättre integrering av miljöpolitiken och fiskeripolitiken, förbättring av förvaltningsinstrumenten, såsom fleråriga förvaltningsmål och strategier, förvaltning av fiskeansträngning och fullständig integrering av Medelhavet i gemenskapens förvaltningsordning, en mer överblickbar beslutsprocess och bevarande av den yttre dimensionen inom den gemensamma fiskeripolitiken.
Vi kan stödja många av dessa punkter; som kommissionen anger är ett antal av dem prioriteringar som parlamentet har fastställt och länge begärt.
Jag skulle vilja understryka, såsom jag har gjort i betänkandet, ett antal punkter som jag känner starkt för.
I fråga om tekniska bevarandeåtgärder, beklagar jag det nuvarande otillfredsställande tillståndet för fiskbestånden.
Jag anser att det fortfarande finns mycket vi kan göra.
Trots att kommissionen har tagit initiativ för att stärka dialogen med industrin, anser jag att dessa bör underbyggas fullt ut.
Jag anser att yrkesfiskarna i större utsträckning måste vara delaktiga i forskarnas arbete, så att ett ömsesidigt förtroende därigenom kan byggas upp.
Jag har starka misstankar om att det finns fleråriga program som har tillämpats på ett diskriminerande sätt och inte lett till större vinster för fiskerisektorn som helhet.
Jag skulle vilja se ett enhetligt inspektionssystem i hela gemenskapen och en harmonisering av påföljderna vid överträdelser.
Jag vill ha en strikt tillämpning av gemenskapens kontrollsystem när det gäller fartyg från tredje land som är verksamma i gemenskapens vatten.
Jag är starkt positiv till en ökad regionalisering av den gemensamma fiskeripolitiken genom inrättande av en heltäckande uppsättning regionala förvaltningsenheter och regionala rådgivande kommittéer; här bör ICES-områden och underområden användas som utgångspunkt när gränslinjerna dras.
Jag vill i detta sammanhang betona att en regionalisering av fiskeripolitiken inte alls är samma sak som en åternationalisering av fiskeripolitiken.
För att använda kommissionens egna ord gör den dock intressenterna delaktiga, och jag citerar " i alla de tre etapperna i förvaltningsprocessen, dvs. samråd, beslutsfattande och genomförande av de beslut som fattats ".
Jag anser att bristen på sammanhållning i den regionala tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken oundvikligen leder till bristande förtroende för politiken och gemenskapsinstitutionerna.
Jag anser att det är nödvändigt att definiera tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken på ett klart och konsekvent sätt, genom att ett sammanhängande regionaliseringssystem fastställs.
Jag är övertygad om att detta måste inbegripa faktorer som närmare kontakter mellan fiskare och forskare, erkännande av socioekonomiska faktorer i områden som i hög grad är beroende av fisket samt flexibilitet och förenkling.
Som jag har gjort så många gånger tidigare, upprepar jag min uppmaning att det för att garantera en lämplig decentraliseringspolitik är nödvändigt att upprätthålla den exklusiva rätten för kuststaterna att utnyttja området på 12 sjömil från kusten, och att utsträcka detta område till 24 sjömil, vilket kammaren tidigare, i februari 1999, har samtyckt till.
Som en personlig anmärkning skulle jag vilja påpeka att de två sista frågorna är av grundläggande betydelse för mitt eget land, Irland.
Jag anser att stor respekt måste visas för behovet av social, ekonomisk och regional sammanhållning och att skydd för befolkningarna i de regioner som är starkt beroende av fisket måste ges högsta prioritet.
Jag vill att kommissionen ser över tillämpningen av principen om relativ stabilitet, så att behovet av ekonomisk, social och regional sammanhållning kan beaktas i högre grad.
Det råder, enligt min mening, ingen tvekan om att detta måste göras utan att den grundläggande principen ifrågasätts.
Jag skulle vilja ta tillfället i akt och gratulera Varela Suanzes-Carpegna till hans betänkande.
Det faktum att det inte har lagts fram några ändringsförslag är ett tydligt tecken på att vi alla kan enas om den här texten.
Det gläder mig att säga att alla idéerna i mitt yttrande för utskottets för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi räkning i en eller annan form har inbegripits i betänkandet.
Varela Suanzes-Carpegna har i detalj förklarat vikten av den flerfunktionella rollen för EU: s fiskeri.
Detta är någonting som måste beaktas i framtida WTO-förhandlingar, så att det säkerställs att producenterna i EU inte missgynnas.
Kommissionen måste lägga fram lämpliga förhandlingsförslag.
Till skillnad från vad som gjordes i fråga om jordbruket, skulle jag vilja uppmana herr Fischler att rådfråga kammaren om förslagen om fiskeripolitiken.
Sammanfattningsvis gläder det mig att Varela Suanzes-Carpegna har erkänt behovet av att ta hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer, såsom sysselsättning i kustområden.
Detta måste beaktas i WTO-samtalen och i översynen av den gemensamma fiskeripolitiken, och jag välkomnar hänvisningen i Varela Suanzes-Carpegnas betänkande till miljöstandarder och villkor för hygien och livsmedelssäkerhet.
Jag vill även gratulera min kollega Cunha till hans betänkande.
