# ID: svediakorp-gov408654
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 748
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Mina damer och herrar ledamöter!
Först vill jag tacka er så hjärtligt, herr Parish, för det engagerade betänkandet om situationen och utsikterna för unga jordbrukare i Europeiska unionen.
Jag vill också tacka utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling så hjärtligt för dess arbete.
Med Agenda 2000 har vi försökt att särskilt genom att utveckla den andra pelaren ta hänsyn till de unga jordbrukarnas önskemål.
I vissa organisationer av marknaden har vi åtminstone skapat möjlighet att inrymma särskilda villkor för nyetablerade jordbrukare eller unga jordbrukare.
Tänk bara på fårbidragen eller förvaltningen av de nationella mjölkkvotsreserverna, eller på planteringsrättigheter inom ramen för programmen för omstrukturering och omvandling av vingårdar.
Utan tvivel handlar denna fråga helt och hållet om framtiden för jordbruket, ty om unga människor inte längre är beredda att välja jordbrukaryrket, då blir ju varje ytterligare jordbruksdebatt överflödig.
Det råder inte heller något tvivel om att jordbrukaryrkets attraktivitet inte minst beror på de politiska ramvillkoren för jordbruket, och inte bara på jordbrukspolitiken i sin helhet, utan också på de specifika villkor, enligt vilka en ung människa kan börja med detta yrke.
Här är åtgärderna för att främja landsbygdens utveckling av särskild betydelse.
Med Agenda 2000 har vi höjt maximibeloppet för startstöd med 66 procent, och därmed kan nu upp till 25 000 euro betalas i stödmedel.
En annan åtgärd är räntestöd till lån för att finansiera etableringskostnaderna.
Samtidigt innehåller bestämmelserna för investeringar i jordbruksföretag en möjlighet att höja maximigränsen för stöd, när det handlar om unga jordbrukares investeringar under en tidsperiod om upp till fem år efter etableringen.
Dessa stödbelopp omfattar upp till 45 procent, och i de missgynnade områdena rent av upp till 55 procent.
Till dessa specifika stöd för unga jordbrukare kommer naturligtvis också alla andra stöd, som de unga jordbrukarna kan ta i anspråk, på samma sätt som alla andra jordbrukare.
Totalt sett har bestämmelserna om att främja utvecklingen av landsbygden gjorts mycket flexibla, men genomförandet av dem är i enlighet med subsidiaritetsprincipen en sak för medlemsstaterna.
Dessa är ansvariga för vilken prioritet stödet av de unga jordbrukarna skall få.
Avslutningsvis vill jag också påpeka att det redan i dag är möjligt, och denna möjlighet har flera medlemsstater beslutat sig för, att knyta samman bestämmelserna om förtidspensionering, där de stödberättigade beloppen inom ramen för Agenda 2000 också har höjts betydligt, med etableringsstödet för unga jordbrukare.
Kommissionen lägger liksom parlamentet stor vikt vid att tillräckliga statistiska instrument står till förfogande, för att bedömningen av politiken skall kunna förbättras.
Den information som kommissionen sammanställer via informationsnätet med redovisningen inom jordbruket och strukturenkäterna borde egentligen räcka för att analysera situationen för de unga jordbrukarna.
Att inrätta en ny databas speciellt för unga jordbrukare anser jag varken vara nödvändigt eller förnuftigt.
Det är viktigt att det finns lämpliga utvärderingar.
Nu arbetar kommissionens enheter tillsammans med medlemsstaterna på att utvärdera de bestämmelser som särskilt beträffande unga jordbrukare föreskrivits i den tidigare förordningen från år 1997.
Jag är övertygad om att det kommer att ge oss nyttiga insikter, men vill ändå påpeka att det inte kommer att vara möjligt att redan nästa år lägga fram en första bedömning av åtgärderna i de program som nu fortfarande granskas, eftersom vi helt enkelt ännu saknar de nödvändiga uppgifterna.
Medlemsstaterna har möjlighet att ändra planerna för landsbygdens utveckling, för att särskilt ta hänsyn till resultaten av bedömningarna efter halva tiden.
Kommissionen kommer nu inte att införa några nya gemenskapsinitiativ, utan bibehålla den i agendan fastställda löptiden om sju år och de hithörande bestämmelserna.
Men vi bör inte glömma bort att ungdomar och kvinnor är prioriterade målgrupper för gemenskapsinitiativet Leader +, och att man i det bedömningsschema som medlemsstaterna måste utarbeta för urvalet av pilotprojekt måste ta hänsyn till denna prioritering av gemenskapspolitiken.
Många frågor som tas upp i föreliggande betänkande och resolutionsförslag, till exempel markpriserna eller tillgängligheten till jordbruksareor eller beskattningen av arv eller skattestatus för jordbruksföretagen, faller uteslutande inom medlemsstaternas behörighet.
Kommissionen kommer trots mycken kritik att noggrant granska slutsatserna i Parish betänkande inom ramen för sitt ansvar och med utövande av sin initiativrätt, för att hjälpa till att förbättra villkoren för unga jordbrukares etablering och på så vis bidra till att ge liv åt landsbygdsområdena.
