# ID: svediakorp-gov408626
# author: Schnellhardt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 444
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag välkomnar verkligen att denna fråga står på föredragningslistan i dag.
Fru Jackson, tack för att ni har ställt denna fråga.
Om ni hänvisar till tre konkreta direktiv från Europeiska unionen vill jag ändå konstatera att det här handlar om ett allmänt problem när det gäller att genomföra Europeiska unionens lagbestämmelser i medlemsstaterna.
När man utgår från att direktiv och förordningar i EU utfärdas av rådet och parlamentet, då kunde man egentligen anta att rådet - som ju också tillämpar dessa direktiv - genomför dessa i medlemsstaterna på lämpligt sätt.
Men vad händer?
Det utkristalliseras två läger.
Å ena sidan Europeiska unionen, som letar efter bristerna bland medlemsstaterna.
Å andra sidan medlemsstaterna, som gärna skulle vilja flytta över problemen till det ack så fjärran Europa, och därvid glömmer bort att det är de som är Europa, och däremellan kommissionen.
Fru kommissionär, ni har verkligen bemödat er om att dessa lagar målinriktat skall genomföras i Europeiska unionen.
Men det är nu inte så enkelt, och vi har ju ibland kritiserat era metoder.
Jag kan delvis förstå att ni har handlat på så vis.
Problemen vid genomförandet finns det olika orsaker till.
En av orsakerna i samband med nitratdirektivet är enligt min åsikt att man inte beaktat forskningsrönen, ty en sak är klar: Så snabbt som vi har krävt, kan man inte minska nitrathalten.
Det medger helt enkelt inte naturen.
Vid direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter däremot nämnde parlamentet förra året helt klart bristerna, nämligen att direktivet delvis var komplicerat, delvis oklart, och därför inte kunde genomföras i medlemsstaterna.
Vi har varit i Toulouse och sett hur medborgarna lokalt försökte genomföra det.
Men i grund och botten vet de inte hur de skall bära sig åt.
De vet inte var gränserna går, de vet inte hur de skall börja med det på rätt sätt.
Det är brister som obetingat bör arbetas igenom!
Men även vi måste se till att direktiven präglas mindre av utopier än av realistiskt tänkande.
Jacksons fråga innehåller egentligen allt som vi bör beakta.
Det finns egentligen inte något mer att tillfoga.
Med snabbare sanktioner och noggrant utarbetade lagar kan vi lösa detta problem.
Men jag vill också påpeka att något också måste ändras i medlemsstaterna, ty miljöministrarna är väl ibland för fega för att företräda de idéer som de här beslutar om, såvida dessa kan leda till konflikter.
