# ID: svediakorp-gov408609
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 903
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera fru Oomen-Ruijten till hennes utmärkta betänkande om situationen för gränsarbetare och, i synnerhet, om de sociala problem och skatteproblem som dessa arbetare ställs inför.
Jag skulle också vilja tacka parlamentet för dess stöd för kommissionens förslag om att utvidga räckvidden för förordning 1408 / 71 till medborgare i tredje land, för förslaget om att modernisera och förenkla den förordningen samt för dess uppmuntrande stöd för Eures-nätverket.
Kommissionen stöder helhjärtat ert engagemang för gränsarbetarnas problem.
Jag välkomnar därför ert förslag om att vidarebefordra resolutionen till rådet.
Tillåt mig nu att kortfattat redogöra för kommissionens synsätt på de punkter som tas upp i resolutionen.
För det första, angående social trygghet och arbetsmarknaden, uppmanas kommissionen i betänkandet att före utgången av detta år anordna en internationell konferens för medlemsstaterna och ansökarländerna om gränsarbetarnas ställning.
Detta är en utmärkt idé, och det går att dra nytta av den erfarenhet som samlats inom ramen för Eures-nätverket.
En sådan konferens skulle kunna identifiera bästa praxis och initiativ som skulle kunna föras fram på både gemenskapsnivå och nationell nivå, och Europaparlamentet kommer att vara inblandat i konferensens organisering.
Angående idén om samordningsbestämmelser för tilläggspensioner, skulle jag vilja påminna er om att kommissionen i sin dagordning för socialpolitiken har förbundit sig att under 2002 föreslå ett direktiv om tilläggspensioners överförbarhet.
Detta initiativ kommer att komplettera det befintliga direktivet på detta område, som antogs 1998.
Eftersom förslaget kommer att grundas på artikel 42 i EG-fördraget och vara beroende av medbeslutandeförfarandet för att antas, kommer parlamentet att vara inblandat till fullo.
Jag kan dessutom bekräfta att en studie om gränsarbetets omfattning och natur redan är planerad att genomföras under Eures beskydd under 2001.
Angående de initiativ som tagits av aktörer inom området för social trygghet till ett förstärkt gränsöverskridande samarbete för att underlätta tillgång till hälsovårdsförmåner, vill jag säga att jag är mycket positiv till sådana initiativ, och jag kan bekräfta att det är kommissionens avsikt att uppmuntra sådana initiativ och främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis.
Kommissionen stöder faktiskt redan ett sådant projekt, som gäller invånarna i Euregio Meuse-Rhine, vilket omfattar delar av Belgien, Tyskland och Nederländerna.
I fråga om uppföljningen av domarna i målen Decker och Kohl, diskuteras för närvarande viktiga rättsliga frågor i nya mål inför domstolen.
Dessa frågor gäller sjukhusvård och Nederländernas hälsovårdssystem.
Kommissionen kommer att avvakta utgången av dessa domar innan den intar en ståndpunkt.
I fråga om hinder för praktikanters, studerandes, frivilligarbetares och forskares rörlighet, har kommissionen redan tagit initiativet och lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om rörligheten inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, unga volontärer, lärare och utbildare.
Den 9 november 2000 antog rådet (utbildning) sin gemensamma ståndpunkt för detta förslag.
Jag vill tacka parlamentet för dess stöd i denna fråga, och jag hoppas att de slutliga diskussionerna kommer att göra det möjligt för parlamentet och rådet att anta rekommendationerna inom kort.
När det gäller idén om ett förslag till ett direktiv för att införa ett system för bedömning av gränseffekter, som skulle innebära att medlemsstaterna måste undersöka lagstiftningens effekter för gränsarbetare, skulle jag vilja klargöra att det redan nu är kommissionens uppgift att se till att alla bestämmelser i de nationella lagstiftningarna är förenliga med fördraget och sekundärrätten i gemenskapslagstiftningen.
Kommissionen kommer att fortsätta att använda befogenheterna i artikel 226 i fördraget och vidta rättsliga åtgärder mot medlemsstater som överträder gemenskapslagstiftningen.
Jag förstår emellertid att det förslag till direktiv som man tänker sig avser en mer allmän socioekonomisk bedömning av konsekvenserna av de nationella lagstiftningarna, som i sig själva är förenlig med gemenskapslagstiftningen, men som kan orsaka följdproblem för gränsarbetare.
Kommissionen är inte säker på att det skulle vara lämpligt att föreslå ett sådant lagstiftningsinstrument.
Det verkar i kommissionens ögon mer lämpligt att stimulera gränsöverskridande samarbete mellan partner som är inblandade i de olika regionerna och på gemenskapsnivå, för att på så sätt förhindra de nationella lagstiftningarnas negativa konsekvenser för gränsarbetare.
Avslutningsvis, kommenterar jag skatterna.
Till skillnad från på området för social trygghet, finns det ingen gemenskapslagstiftning över huvud taget om beskattning av personer.
Medlemsstaterna är verkligen mycket måna om sin suveränitet på detta område.
Det gäller i synnerhet deras behörighet att ingå bilaterala skatteöverenskommelser.
Chanserna att kommissionen skulle kunna få medlemsstaterna att anta lagförslag, vilket man begär i betänkandet, är följaktligen små.
Tyvärr kommer Nicefördraget inte att ändra på detta.
Som ni känner till, valde man, stick i stäv med våra gemensamma önskningar, att behålla kravet på enhällighet i rådet för skattefrågor.
Vidare är det troligt att meningarna kommer att gå isär i fråga om nyttan med rekommendationerna i betänkandet om beskattning i arbetslandet.
Den förhärskande synen när det gäller beskattningsärenden är att det är bosättningslandet, snarare än arbetslandet, som har bäst möjligheter att överblicka hela skattebetalarnas situation.
Sammanfattningsvis vill jag återigen tacka fru Oomen-Ruijten för hennes stimulerande betänkande och understryka kommissionens beslutsamhet att fortsätta sina ansträngningar för att komma till rätta med de problem som gränsarbetare ställs inför.
