# ID: svediakorp-gov408546
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 919
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Då jag är här i stället för min kollega Pedro Solbes Mira, kommer jag att hålla hans anförande på engelska, också för att hedra föredraganden.
Detta betänkande gäller den första årsrapporten om initiativet för tillväxt och sysselsättning.
Initiativet har som mål att tillhandahålla finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag, som ett steg i riktning mot att skapa ett företagsklimat som gynnar investeringar, innovation och entreprenörskap.
Det ligger även i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, där målen att stärka sysselsättningen, ekonomiska reformer och den sociala sammanhållningen som en del av en kunskapsbaserad ekonomi fastställdes som ett nytt strategiskt mål för unionen.
Jag skulle vilja ta upp huvudpunkterna i detta betänkande från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, som har sammanställts av Bushill-Matthews.
För det första slår man i betänkandet fast att kommissionens rapporteringsprocess är för utdragen, vilket gör att det tar lång tid innan rapporten kommer parlamentet till handa.
På samma gång konstateras i parlamentets betänkande att det finns en brist på information, särskilt när det gäller feedback från små och medelstora företag, det vill säga betalningsmottagarna för initiativet för tillväxt och sysselsättning.
Dessa två saker är, enligt min uppfattning, sammanlänkade och ett resultat av det sätt på vilket de finansiella instrument som ingår i initiativet för tillväxt och sysselsättning är konstruerade.
Dessa är utformade för att betala ut budgetmedel till finansinstitut, som riskkapitalfonder, nationella garantisystem och affärsbanker, vilka skulle agera förmedlare för de slutliga betalningsmottagarna bland de små och medelstora företagen.
I detta avseende finns information om medel som lyfts och utbetalats till finansinstitut ett visst år tillgänglig under det första kvartalet följande år.
Feedback från små och medelstora företag för alla instrument ett visst år, å den andra sidan, finns tillgänglig först under det sista kvartalet följande år.
Det medför att en årsrapport som utarbetas i slutet av april kommer att omfatta årsslutssiffror för föregående år på de finansiella förmedlarnas nivå och, på de små och medelstora företagens nivå, detaljsiffror för året innan det.
Dessa tidsskalor antyder orsaken till att förra årets årsrapport, för 1999, som var det första hela året för programmet, inte kunde omfatta detaljerad information på de små och medelstora företagens nivå.
Detta leder oss till följande: både parlamentet och kommissionen har som mål att strömlinjeforma initiativet.
Det går emellertid inte att omforma initiativets finansiella instrument varje år.
För det första skulle marknadens aktörer kunna bli förvirrade och ha svårt att förstå skälen till förändringarna.
Det är dessutom nödvändigt med en ingående utvärdering av dessa instrument, vilken måste grunda sig på en " nerifrån och upp " -metod.
När det gäller programmet för JEFV-ordningen, som har den lägsta utnyttjandegraden av de tre finansiella instrumenten i initiativet för tillväxt och sysselsättning, förutses i det fleråriga programmet för företag en förenkling av ordningen, för att göra det möjligt för de finansiella förmedlarna och för kommissionens avdelningar att behandla varje begäran från små och medelstora företag om finansiellt stöd snabbare.
Även möjligheten att utnyttja urvalskriterierna kommer att undersökas, i syfte att svara effektivare på de små och medelstora företagens behov.
I fråga om reformen av Europeiska investeringsfonden (EIF), är det felaktigt att som i betänkandet påstå att kommissionen inte längre kan använda EIF direkt som ett verktyg för att finansiera små och medelstora företag.
Liksom tidigare kommer nuvarande och framtida gemenskapsordningar som anförtros Europeiska investeringsfonden att förvaltas separat från dess egna medel, i enlighet med den princip som fastställs och kontrolleras av kommissionens avdelningar.
Avslutningsvis ifrågasätter man i betänkandet beskattningssystemet för riskkapitalfonder och uppmanar kommissionen att uppmuntra varje medlemsstat att anta lagar som medger att fonder med öppen beskattning skapas i landet och att erkänna öppna fonder som har inrättats på liknande sätt i andra medlemsstater.
Denna fråga, som är av stort intresse för kommissionen, har nyligen behandlats i kommissionens meddelande om handlingsplanen för riskkapital, som färdigställdes i oktober 2000.
För att citera från rapporten " kan skattestrukturen utgöra ett hinder för gränsöverskridande investeringar genom att det skapas specifika skattehinder eller till och med genom diskriminering av utländska investerare.
En heltäckande lösning för att avlägsna sådana hinder kan effektivast uppnås genom samordnade åtgärder på EU-nivå.
Hur som helst måste medlemsstaterna säkerställa att skatteavtal eller andra skattelagar förhindrar dubbelbeskattning av utdelningar på gränsöverskridande investeringar ".
Avslutningsvis, nu när Europeiska investeringsfondens omstrukturering är slutförd, arbetar kommissionens avdelningar och EIF tillsammans för att gradvis genomföra Ekofins och rådets (industri) slutsatser, i synnerhet i fråga om det fleråriga programmet för företag.
Om man skall vara realistisk, bör parlamentet inte räkna med några betydande resultat före 2003 eller 2004, även om preliminära indikationer, särskilt från garantisystem, kan finnas tillgängliga tidigare.
Tillåt mig att i egenskap av budgetkommissionär tillägga att kommissionen har välkomnat parlamentets beslut om att i 2001 års budget att öka de belopp för lån och bidrag som skall finnas tillgängliga för små och medelstora företag.
Det här var en viktig signal till de små och medelstora företagen och ett viktigt steg i riktning mot att nå målen från Lissabon om att skapa en kunskapsbaserad, modern ekonomi i Europeiska unionen.
