# ID: svediakorp-gov408545
# author: Rübig (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det gläder mig att detta betänkande läggs fram i dag.
Som företagare vill jag gratulera kommissionen till att den med dessa tre områden på ett utmärkt sätt har utarbetat vad som saknas i Europa.
Det handlar helt enkelt om att det finns för lite startkapital när företagen grundas och att därför väldigt många nya företag snart måste ge upp igen.
Export innebär naturligtvis också en risk, och därför är det just i startfasen särskilt viktigt att joint ventures (samriskföretag) får ekonomiskt stöd.
Borgensförbindelsen gör att inte alla, som är beredda att bli företagare, därmed automatiskt äventyrar sin existens och, åtminstone ekonomiskt, kan ruineras för resten av livet.
Om vi betänker att det i Europa står ungefär 7 miljarder till förfogande som riskkapital, och i Amerika 12 miljarder, då bör vi fundera över hur vi skall kunna utjämna denna skillnad.
Vad kan vi göra, i synnerhet med tanke på jordbruket?
Särskilt BSE vore här en anledning att tänka över vilka nya företag vi kan starta för att bättre kunna garantera livsmedelssäkerheten, genomföra blodtester, utveckla terapier osv.
Här finns det ett trängande behov av handling.
Vidare vill jag påpeka att det för nya företagare är viktigt att få ett jakande besked så snabbt och tillförlitligt som möjligt.
Det bör sättas upp frister, inom vilka det avgörs med ett klart " ja " eller " nej ", så att det inte uppstår några onödiga risker.
Även tillämpningen av direktivet om bekämpning av betalningsförseningar är viktigt, så att man inom en bestämd tidsfrist också verkligen får pengarna i handen.
Här tvekas det enligt min åsikt alldeles för mycket.
Kommissionen borde föreslå en projektledning, utveckla best practice-metoder, införa riktmärkning, med vilka det granskas hur lång tid som går från den första ansökan och fram till ett framgångsrikt skapande av arbetstillfällen, följa betalningsflödet och till sist sälja det hela hos allmänheten.
Inom PR-området kunde man tänka sig priset " årets nyföretagare ", med vilket den företagare utmärks, som i absoluta tal och i procent har skapat de flesta arbetstillfällena.
Det skulle på europeisk nivå och på motsvarande sätt i medlemsstaterna bevisa att vi utför rätt arbete.
(Applåder)
