# ID: svediakorp-gov408519
# author: Casaca (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 296
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Denna debatt handlar om tio särskilda rapporter från revisionsrätten om frågor av så olika karaktär och betydelse och omfattar ämnen från en reflektion över additionalitetsprincipen i strukturåtgärderna till en konkret och rigorös analys av gemenskapens spannmålspolitik.
Låt mig därför begränsa mig till den sistnämnda frågan och jag vill börja med att gratulera vår kollega McCartin liksom revisionsrätten till det utmärkta arbete som båda har genomfört, och ta upp om slutpunkterna i revisionsrättens analys.
Från 1993 till 1997 fanns en överkompensation i spannmålssektorn på mer än 13 miljarder euro.
Varje europeisk medborgare bidrog med mer än 37 euro till spannmålsbudgeten 1997.
Jordbruksgrödorna utgjorde 43 procent av jordbruksutgifterna men bara 10,7 procent av slutproduktionen.
Nästan 40 procent av subventionerna gick till 3 procent av jordbrukarna, och 57 procent av mottagarna fick 4,5 procent av subventionerna.
Utifrån denna analys beslutade revisionsrätten att det nuvarande systemet med inkomststöd till jordbrukarna, grundat på faktorer som pris, produktion och jordbruksarealer, behövde ersättas med en modell med ett nettostöd till jordbrukarnas inkomster eller arbetsenheter, där jordbruksstödet skulle vara en ersättning för inkomstförluster.
Den gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksgrödor är det maximala uttrycket för en gemensam jordbrukspolitik som behöver reformeras.
Tysklands federala regerings djupa omvandling av politiken är en klar signal om att det även i Europas hjärta, där den gemensamma jordbrukspolitiken har sitt ursprung och där den alltid haft sitt största stöd, är alltmer ohållbart att bibehålla en modell för jordbrukspolitiken som är skapad för att försvara en industriell produktion och stora jordbruksanläggningar.
Vi måste skapa en jordbrukspolitik med regionala kriterier med jämlikhet mellan jordbrukarna för att skydda det kulturella arvet och miljön i Europa.
Detta betyder att den gemensamma jordbrukspolitiken måste reformeras.
