# ID: svediakorp-gov408507
# author: Dell'Alba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 653
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Mitt betänkande omfattar i själva verket fyra olika rapporter.
Jag vill i det avseendet hedra kommissionär Schreyer för hans närvaro.
Jag hoppas att de särskilt ansvariga för förvaltningen av strukturfonderna såväl i kommissionen som i medlemsstaterna genom honom kommer att få kännedom om budskapet i vårt betänkande och i våra slutsatser, eftersom som det i förekommande fall handlar om strukturfonder som allmänt och direkt, som vi vet, förvaltas av medlemsstaterna.
Det avser således följande fyra olika rapporter: en rapport om additionalitetsprincipen för stöden, en rapport om utvecklingen av industriområden, en tredje rapport från revisionsrätten om sysselsättningsfrämjande stödåtgärder riktade till ungdomar via Europeiska socialfonden och EUGFJ: s utvecklingssektion samt en rapport om Internationella fonden för Irland och Peace-programmet i Nordirland.
När det gäller den sistnämnda rapporten, tackar jag särskilt utskottet för regionalpolitik, transport och turism för dess bidrag till mitt arbete.
Vi omarbetade i budgetkontrollutskottet samtliga ändringsförslag som det ingivit.
Dessa fyra olika ämnen ger emellertid anledning till likartade kommentarer, som kan vara av tre typer.
I första hand, avser den främsta kritik som kan ges till kommissionen de administrativa förfaranden som revisionsrätten, liksom vi, anser vara för långa och komplicerade och som ibland hindrar projektens genomförande.
Man måste också säga att samma kritik gäller för medlemsstaterna.
Kontrollerna under projektens gång ute på fältet eller från Bryssel är alltid otillräckliga.
Man hävdar alltid en brist på medel och personal - andra har sagt det om andra frågor - trots revisionsrättens regelbundna påpekanden i det avseendet.
Kommissionen håller på att djupgående reformera sin struktur och begär extra medel.
Jag hoppas att parlamentet, som alltid har trott på myten om noll ökning av tjänstemän samtidigt som uppgifterna har ökat, kommer att godkänna kommissionens förslag och mål för att också stärka dess kontroller och roll.
Detta orsakar naturligtvis en överlappning av finansieringarna, eftersom finansieringarna inte kontrolleras tillräckligt väl, och därmed ett dåligt utnyttjande av de europeiska anslagen.
Den sista kritik som kan göras avser de sena betalningarna, en återkommande fråga som kommissionen inte verkar ha lyckats lösa eller stoppa.
I andra hand, är en viktig kritik, som jag skulle vilja att vi kunde betona i våra kontakter med medlemsländerna, det dåliga utnyttjandet av anslagen, ofta på grund av bristande samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen samt bristande vilja från medlemsstaternas sida att framhålla fondernas värde.
De framträder ofta såsom donationer och såsom fonder som kan ersätta de nationella fonderna.
Medlemsstaterna fäster under vissa förhållanden liten vikt vid additionalitetsprincipen, som innebär att det handlar om en samfinansiering som skall kompletteras med en nationell finansiering.
De anser att fonderna omfattar nära 100 procent av finansieringen, vilket givetvis inte är förenligt med tanken bakom strukturfonderna och deras utnyttjande.
Medlemsstaterna får inte glömma att dessa fonder är allmänna och rör samtliga europeiska medborgare.
De borde därför utnyttja dem med ännu bättre urskillning än de nationella fonderna.
För att dämpa denna snedvridning antogs nya föreskrifter i juni 1999 och jag hoppas att de kommer att kunna bidra till ett framåtskridande.
Vi ber kommissionen att utnyttja alla medel som står till dess förfogande när den upptäcker snedvridningar, såsom betalningsinställelser, och om motiven är befogade kommer vi, på vår sida, att stå bakom kommissionen för att stödja den i det avseendet.
Jag tycker slutligen att kommissionen själv borde hålla ett mer vaksamt öga på kriterierna för stödberättigande innan den låter medlen frigöras.
Det skulle förhindra finansiering av orimliga och värdelösa projekt som man ofta ser i medlemsstaterna.
Det var de kommentarer jag ville göra.
Tack, herr talman, för de extra sekunder som ni gav mig.
